SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1942  
MARIA mari4a l. mari3a2 l. (vanl.) MARIE mari4e osv., f. i genitivisk funktion; i ssgr (i vissa trakter) äv. MARE- ma3re~ l. MARI- ma3ri~.
Etymologi
[jfr t. o. eng. Maria; av lat. Maria (resp. gen. Mariæ), av gr. Μαρία, av hebr. Mirjām, namn på Jesus' moder, ”jungfru Maria” (se JUNGFRU 3 a). — I hithörande uttr. o. ssgr är Marie i princip att betrakta ss. ellips för uttr. jungfru Marie; jfr JUNGFRU 3 a γ, δ. — Jfr AVEMARIA, MAJA, sbst.1, MARIONETT, MARJO]
i vissa uttr. o. ssgr (urspr.) med syftning på jungfru Maria.
a) i namn på vissa åminnelsedagar; i uttr. Marie bebådelse(dag), besökelse(dag), himmelfärdsdag, renselsedag, se BEBÅDELSE(DAG) osv.
b) i uttr. Marie höna, skalbaggen Coccinella septempunctata Lin., jungfru Marie nyckelpiga. Linné SystNat. 58 (1740).
c) (i vissa trakter) i namn på växter.
α) i uttr. Marie hand l. händer, om (roten av) Orchis maculata Lin.; jfr HAND 16 a. Lilja SkånFl. 391 (1838). Rääf Ydre 1: 70 (1856; om roten).
β) Maria krage, Alchemilla vulgaris Lin., daggkåpa. Wiström Helsingl. 12 (1874).
γ) Marie nyckelknippa, Primula veris Lin., gullviva. Afzelius Sag. 7: 25 (1853).
δ) Marie nåldyna, förr äv. nåldynegräs, Capsella bursa pastoris (Lin.) Med., lomme. Haartman Sjukd. 55 (1759). Fischerström 3: 83 (1783).
ε) Marie sileshår, (individ l. art av) växtsläktet Drosera Lin., sileshår. Serenius Kkkk 2 b (1757). Dybeck Runa 1845, s. 57 (om Drosera rotundifolia Lin.).
ζ) Marie sänghalm, benämning på flera olika (välluktande l. mjuka) växter. Haartman Sjukd. 117 (1759; om Galium verum Lin.). AfhNaturv. 1: 186 (1830; om Drosera rotundifolia Lin.).
Ssgr: A (i vissa trakter av södra o. västra Sv.): MARE- l. MARI-BLOMMA, se C.
-FLUNDRA. [jfr d. mareflynder, nor. mareflyndre] flundrefisken Pleuronectes cynoglossus Lin., rödtunga. Nilsson ÅrsbVetA 1829, s. 79 (från Rå i Skåne). 2NF 38: 136 (1925).
-KLOCKA, se B.
-SKÄDDA. (mare- 18861895. mari- 1877. marie- 18061895) (i Bohuslän) = -tunga. VetAH 1806, s. 211 (om rödspotta). Malm Fauna 526 (1877; om bärgskädda).
-TUNGA, f. l. r. [jfr nor. maritunge] (i Bohuslän) om fiskar tillhörande flundresläktet. Malm Fauna 526 (1877; om bärgskädda).
B: MARIA-ALTARE. (i fråga om katolska förh.) altare helgat åt jungfru Maria. SvH 2: 353 (1905; i Vadstena klosterkyrka).
-BILD. (maria- 1844 osv. marie- 17021904. marien- 16811807) [jfr t. marienbild] i sht konst. madonnabild. BoupptSthm 1/10 1681. (En) undergörande Mariäbild. SP 1792, nr 88, s. 1. Fehrman OrientK 96 (1920).
-DAG. (maria- 1886 osv. marie- 17901921) [jfr t. marientag] (i sht i fråga om katolska förh.) dag som firas till åminnelse av ngn tilldragelse i jungfru Marias liv. Möller (1790; om Marie bebådelsedag). 3NF 13: 872 (1930).
-DYRKAN. (maria- 1885 osv. marie- 1871) (i fråga om katolska förh.) = -kult. Dalin 425 (1871). Fehrman OrientK 37 (1920).
-FEST. (maria- 1886 osv. marie- 1804) [jfr t. marienfest] jfr -dag. Wikforss 2: 112 (1804). 3NF (1930).
-GLAS, se D.
-KLOCKA, r. l. f. (mar(r)e- c. 16851796. maria- 18911935. marie- 16851904. marien- 18701893) [jfr t. marienglocke]
1) (i sht i fråga om ä. förh.) kyrkklocka varmed (bl. a.) helgmålsringning (urspr. till jungfru Marias lovprisande) utföres; äv. i uttr. ringa mariaklocka, ringa helgsmål. SkånNat. 1930, s. 20 (c. 1685). Trollen (hade) för sed, att hvarje julafton, då det ringt marieklocka i kyrkan, ställa till .. oväsen. Wigström Folkd. 2: 203 (1881). Den stora Mariaklockan, som fogden stal. Strindberg GVasa 14 (1899).
2) bot. växten Campanula medium Lin.; förr äv. i uttr. marieklockor vita l. blå, om mariaklockor med vita resp. blå blommor. Rudbeck HortBot. 110 (1685: hwita). Därs. (: blå). Lilja SkånFl. 830 (1870).
-KULT. (maria- 1886 osv. marie- 1891) (i fråga om katolska förh.) NF (1886).
-NYCKELPIGA01030~20. jungfru Marie nyckelpiga. Levertin Salomo 48 (1905).
-PÄRLA, r. l. f. (i fråga om katolska förh.) om var särskild av de mindre pärlorna på ett radband; motsatt: paternosterpärla. Hildebrand Medelt. 3: 707 (1902).
(jfr c ζ) -SÄNGHALM0103~2. (maria- 1856 osv. marie- 1915) bot. Marie sänghalm. Bremer Hertha 240 (1856).
-TISTEL, se C.
C: MARIE- (MARIÆ-, MARIÄ-) -BELÄTE. (†) madonnabild. TullbSthm 14/5 1578. KKD 4: 349 (1712).
-BILD, se B.
-BLOMMA, r. l. f. (mare- 18391914. mari- 1685. marie- 16381894) [jfr t. marienblume] (numera bl. i vissa trakter)
1) växten Bellis perennis Lin., tusensköna. Franckenius Spec. A 4 b (1638). Lyttkens Växtn. 1624 (1914; fr. Skåne).
2) växten Primula farinosa Lin., majviva. Bromelius Chl. 91 (1694). NormFört. 51 (1894).
3) (mare-) (i Skåne) viss i trädgårdar odlad varietet (med fyllda blommor) av Ranunculus repens Lin. Lilja SkånFl. 245 (1839).
-BLOMSTER.
1) (†) om arter av växtsläktet Lychnis Lin.; äv. i uttr. vild marieblomster, om Lychnis dioica Lin., vitblära; stor marieblomster, om Lychnis coronaria Lin., marierosor. Franckenius Spec. D 1 b (1638: Wildh). Därs. (: Stoor). Serenius Iiii 3 a (1757). Heinrich (1814).
2) växten Bellis perennis Lin., tusensköna; äv. farm. om de torkade blommorna av denna växt. Ahlich 34 (1722). Lindgren Läkem. (1902).
-BÄR. (i vissa trakter) (frukten av) Rubus saxatilis Lin., stenhallon. Wahlenberg FlSv. 319 (1824).
-DAG, se B.
-DAGG. bot. växten Drosera longifolia Lin., storsileshår. NormFört. 26 (1894).
-DYRKAN, -FEST, se B.
-GLAS, se D.
-GRÄS. [jfr t. mariengras] (i vissa trakter) gräset Hierochloa odorata (Lin.) Wg., myskgräs. Wahlenberg FlSv. 53 (1824).
-HAND. växten Orchis maculata Lin., jungfru Marie hand; jfr maria c α. NorrlS 1—6: 106 (1799). Hülphers Ångermanl. 167 (1900).
-KLOCKA, -KULT, se B.
-KÅPA. [jfr d. mariekaabe] (†) växten Alchemilla vulgaris Lin., daggkåpa, jungfru Marie kåpa. Franckenius Spec. A 2 b (1638). ÖrtB 62 (1824).
Ssgr (†): mariekåp(e)-gräs. farm. om de torkade blommorna av Alchemilla vulgaris Lin. Roberg Beynon 61 (1697, 1727). ApotT 1698, s. P 3 b.
-rot. farm. torkad rot av Alchemilla vulgaris Lin. ApotT 1698, s. 61. Därs. 1739, s. 59.
-MÄSSA, r. l. f. [fsv. mariumässa; jfr d. mariemesse, isl. maríumessa; jfr mårmässa] (förr) = -dag; äv. om marknad o. d. som hölls en sådan dag. Dijkman AntEccl. 149 (1678, 1703). Botin Utk. 367 (1761; om marknad).
-NYCKLAR, pl. [jfr d. marienøgle] (i vissa trakter) växten Primula veris Lin., gullviva. Linné Bref I. 1: 8 (1757; fr. Västergötl.).
-ROCK(EN). [jfr d. dial. marierok] (i Skåne) stjärnbilden Orions bälte; jfr frigge-rock(en). Ydun 1870, s. 65.
-ROS, r. l. f. [jfr t. marienrose; om växter av släktet Lychnis] bot. växten Lychnis coronaria Lin.; vanl. i pl.; förr äv. i uttr. röda l. vita marierosor, om nämnda växt med röda resp. vita blommor. Franckenius Spec. C 3 a (1659: Rödhe). Därs. (: Hwijte). UB 5: 555 (1874).
-SKÄDDA, se A.
-SÄNGHALM, se B.
-TISTEL. (maria- 18761920. marie- c. 1645 osv. marien- 17841911) [jfr d. marietidsel, t. mariendistel] tisteln Silybum marianum Gærtn. IErici Colerus 1: 36 (c. 1645). FoFl. 1920, s. 156.
-TRÅD. [jfr t. marienfäden, pl.] (mindre br.) entomol. spindelväv; särsk. om sådana trådar med vilkas hjälp spindlar föras långa sträckor av vinden, ”vindfång”. Deleen (1806; under air-threads). 2NF 26: 722 (1917).
-ÖRT. (†) = -hand. NorrlS 1—6: 106 (1799).
D: MARIEN-BILD, se B.
-GLAS. (maria- 1675. marie- 16981828. marien- 1720 osv. marin- 17971909) [jfr d. marieglas, t. marienglas] (i fackspr.) om tunna, genomskinliga skivor av kristalliserad gips (använda till ugnsfönster), förr äv. om dylika av glimmer (använda ss. glas bl. a. över mariabilder). Skilderij med Maria glas. BoupptSthm 30/4 1675. Bromell Berg. 32 (1730; av glimmer). Gertz o. Grönwall Min. 44 (1923).
-KLOCKA, se B.
-TISTEL, se C.
E: MARIN-GLAS, se D.
Spoiler title
Spoiler content