publicerad: 1959
ROSSEL ros4el, sbst.2, n.; best. rosslet; pl. (numera bl. tillf.) = (Sahlstedt osv.).
Etymologi
motsv. ROSSLA 1: rosslande, rossling; ofta konkretare, om ljudet. Sahlstedt (1773). En konvulsivisk ryckning, en paus, ett rossel, och .. (ögat) slocknar. Elgström (o. Ingelgren) 121 (c. 1809). Jo, jag är dum, mumsade han bland saliv och pip och rossel. Carlsson ÄlvTimm. 184 (1949).
Ssgr, se rossla ssgr.
Spoiler title
Spoiler content