SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1959  
ROVGUMMA(N) l. ROGUMMA(N), f.
Ordformer
(ro- 19191922. rov- 1922)
Etymologi
[sv. dial. (Finl.) ro(v)gumman (Nyland 4: 121 (1889)); av ROVA, sbst., o. GUMMA, sbst.1]
(i Finl., bygdemålsfärgat) uppdiktat väsen som säges uppehålla sig i rovland o. som omnämnes för att skrämma barn därifrån. FinlSvFolkdiktn. VII. 1: 712 (1919). FolklEtnSt. 3: 13 (1922).
Spoiler title
Spoiler content