RULA, r. l. f.; anträffat bl. i pl. -or.
Etymologi
[sv. dial. rula, skrynkla, grovt o. knotigt träd m. m.; sannol. till samma stam som föreligger i RUL]
(†) om slira (sträng l. skikt med från omgivningen avvikande brytningsindex) i glas. (Glasen i oktanten) måste .. vara fria från bläddror och rulor samt öfveralt helt jämna och släta. Hauswolff Nav. 130 (1756).
