SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1960  
RUSK rus4k, sbst.4, n.; best. -et.
Etymologi
[vbalsbst. till RUSKA, v.3]
ruskande, skakande; särsk. om förhållandet att färdas på ett skakigt sätt (jfr RUSKA, v.3 III b). Skaket och rusket skulle småningom föra hemåt mot slutet av våra långa strapatser. Wilhelm Dvärg. 290 (1922; i fråga om forsling i bärstol).
Spoiler title
Spoiler content