SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1960  
RUSMA rus3ma2, r. l. f.; best. -an.
Ordformer
(förr äv. rhusma)
Etymologi
[jfr eng. o. fr. rusma; av turk. hirizma; ytterst av gr. χρῖσμα, smörjelseolja, salva (se KRISMA). — Jfr KRÄM, sbst.2]
salva använd i orienten ss. hårborttagningsmedel o. bestående av auripigment, kalk o. vatten. Rusma är .. en smörja, hvarmed Turkarne bruka at borttaga hår på kroppen. Rinman (1789). Kjellin 81 (1927).
Spoiler title
Spoiler content