publicerad: 1960
RUSNING rɯ3sniŋ2, sbst.2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
1) motsv. RUSA, v.1 1, om handlingen att rusa l. förhållandet att ngn l. ngt rusar; jfr RUSH, sbst.2 1. Tvära rusningar och plötsliga afsaktningar .. måste undvikas. Nordensvan Takt. 11 (1884; i fråga om marscherande trupp). Några timmars rusning över blanka skenor. Hedin Pol 2: 113 (1911; i fråga om tågresa). När fisken gör en rusning får den gå, dock med iakttagande av att en viss spänning hålles på linan. Hammarström Sportfiske 101 (1925). — särsk.
c) ridk. motsv. RUSA, v.1 1 e. Rusning är ej att befara vid Kavallerier, hvilkas karlar ha sina hästar i hand. KrigVAH 1806, s. 184.
2) motsv. RUSA, v.1 1: (plötslig o. hastig) tillströmning av människor (stundom äv. av djur) till en plats; äv. konkretare: trängsel l. myller av människor osv. som befinna sig i hastig rörelse (framåt l. om varandra). På marknaden stälde en del pojkslynglar till rusning .. för att kunna stjäla. Kongo 2: 425 (1888). Dessa minuter af rusning, innan hvar och en hittar ”sina” efter ett bantågs ankomst till en stor station. Hedenstierna Fideik. 152 (1895). Rusningar af orrfågel vid bloss nattetid. Fatab. 1906, s. 119. Efter middagen blev det rusning till anslagstavlan i hallen. De Geer Singleton 45 (1929). — särsk. (mera tillf.) konkretare, om livlig (storstads)-trafik, trafikström. Förbi, förbi går förstadsgatans rusning. Österling Idyll. 84 (1917).
3) [specialanv. av 2] (hastig o. plötslig) tillströmning av köpare l. spekulanter l. arbetssökande o. d. till försäljningslokal resp. arbetsplats o. d. för efterfrågan av vara resp. arbetstillfälle l. dyl.; äv. oeg. l. bildl., särsk. om tillströmning till en värksamhetsgren l. ett yrke o. d.; jfr RUSA, v.1 1 i γ, o. RUSH, sbst.2 2. Rusningen till boklådan. Quennerstedt Agnost. 4 (1888). Den vanliga ”rusningen” efter biljetter. GHT 1896, nr 284 A, s. 3. En rusning till det äkta ståndet. Fahlbeck Ad. 2: 129 (1902). Stor rusning till ämbetsmannabanan. Auerbach (1913). Att stimulera försäljningen som avtagit sedan den första rusningen lagt sig. Wägner Lagerlöf 2: 69 (1943). — särsk.
a) om (av ekonomisk kris förorsakad plötslig o. panikartad) tillströmning till bank o. d. i syfte att taga ut tillgodohavanden l. att växla sedlar mot guldmynt l. valutor, run (se RUN, sbst.1 1), rush (se RUSH, sbst.2 2 a). Odhner G3 1: 453 (1885). EkonS 1: 311 (1893). Minsta rykte — och det skulle bli rusning bland dem som hade pengar i sparbanken. Moberg Rosell 47 (1932).
b) om tillströmning till en nyupptäckt guld- l. diamantfyndighet o. d.; jfr RUSH, sbst.2 2 b. 2NF 32: 246 (1921). Då rika guldfyndigheter 1848 upptäcktes i Kalifornien började en verklig ”rusning” till det nyförvärvade landet. Almquist VärldH 9: 377 (1934).
c) (föga br.) i utvidgad anv., övergående i bet.: högt uppdriven l. forcerad aktivitet (inom en bransch); jfr RUSCH, sbst.1 1. Orsaken till .. (vissa) missförhållanden .. torde .. vara att söka .. i den rusning i byggnadsväg, som på sista tiden egt rum. TT 1887, s. 151.
4) motsv. RUSA, v.1 6, 7; om förhållandet att motor l. propeller o. d. rusar l. om handlingen att låta motor osv. rusa. (Ång-)maskinens rusning vid slirning eller brott hos regulatorremmen. TT 1897, M. s. 77. Ramsten o. Stenfelt (1917; i fråga om propeller). Rusning av motorn (kan) .. förhindras genom ökning av propellerstigningen. TT 1940, Allm. s. 523.
-PROV. tekn.
1) (i sht förr) till 1, i fråga om hiss driven med likström: prov varigm kontrolleras att hastighetsregulator o. fångapparat (dvs. anordning varigm hisskorgen bromsas o. fastlåses vid gejderna) fungera, då hisskorgen får för hög hastighet; jfr rus-prov 1.
2) till 4: prov för fastställande av en turbins l. motors förmåga att tåla en (vanl. normerad) varvtalsökning l. av en till turbin osv. hörande regulators förmåga att begränsa varvtalsökningen vid frånslag av belastning. PT 1915, nr 37 A, s. 2. Vissa maskiner .. underkastas .. före leverans rusningsprov enl. fastställda normer. 2SvUppslB 24: 768 (1952). —
-TID. särsk.
1) [jfr eng. rush hours] till 2: tid på dygnet under vilken (storstads)trafiken kulminerar. Det är meningen att anordna 5-minuterstrafik vid rusningstiderna. SvD(A) 1931, nr 84, s. 3.
2) till 3: tid då tillströmningen av kunder o. d. till affärer o. d. är livligast. Hon tänkte på rusningstiden (på postkontoret). Rundquist Gen. 38 (1953). —
(4) -VARVTAL~02, äv. ~20. tekn. (motors l. turbins o. d.) varvtal vid rusning. SvTeknFHb. 53: 12 (1938). 2SvUppslB 24: 768 (1952). —
Spoiler title
Spoiler content