SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1960  
RYNA ry3na2 l. RYNJA ryn3ja2, f. l. r.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(ryna 1853 osv. rynja c. 1875 osv.)
Etymologi
[sv. dial. ryna, ryynj (med cirkumflekterad accent); jfr nor. dial. rygna, isl. hrygna, båda med bet.: fisk med rom, honfisk; till stammen i ROM, sbst.1]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) fiskhona med rom i sig. Rynja. (Ålrynja). Tholander Ordl. (c. 1875). — jfr ÅL-RYNJA. — särsk.: laxhona i lekdräkt. Nilsson Fauna 4: 379 (1853). Lilljeborg Fisk. 2: 514 (1888). SvFiskelex. (1955).
Spoiler title
Spoiler content