SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1960 RYNK ryŋ4k, sbst.1, n. (OÖstergren hos Cederschiöld Framtidssv. 41 (1917) osv.), äv. (numera föga br.) r. l. m. (Nu); best. -et resp. -en. Etymologi [till RYNKA, v.] (mera tillf.) 1) rynkning (på näsan). Hon gjorde den allra näpnaste lilla rynk på näsan. Nu 1875, s. 286. Östergren (1937; betecknat ss. sällsynt). 2) koll.: rynkor, veck. Tag bort rynket på blusen. IllSvOrdb. (1955). SAOB Alfabetisk lista ryna subst. ryncheolit rynckia rynga subst. rynja rynk subst.1 rynk subst.2 rynka subst.1 rynka subst.2 rynka verb rynkad Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
SAOBSAOBSAOBSAOBSAOBSAOBSAOB
