SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1961  
RÅDHUS 3d~hɯ2s, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(förr äv. -hws, -huus. råd- 1526 osv. rådz- c. 1655)
Etymologi
[fsv. radhhus; jfr dan. o. nor. rådhus, fnor. ráðhús, mlt. rāthūs, holl. raadhuis, t. rathaus; av RÅD, sbst.3 (18, 22 c), o. HUS]
offentlig byggnad i en stad, som gör (l. tidigare gjort) tjänst ss. ämbets- o. sammanträdeslokal för stadens rådhusrätt (i äldre tid för stadens råd), ofta äv. för vissa andra kommunala värk o. inrättningar (t. ex. polisvärk); förr äv. (särsk. i äldre bibelöv.) oeg., om utländska, forntida ämbetsbyggnader av annat slag som till sin funktion påminde om ett rådhus (t. ex. romerskt pretorium i Jerusalem). Tå gick Pilatus åter in j Rådhuset, och kalladhe Jesum. Joh. 18: 33 (Bib. 1541; Bib. 1917: in i pretoriet). Rustuffuo hölls på Nylödzssiö rådhuss. TbLödöse 177 (1590). På rådhuset (i Rostock) äro 7 spijrer. Bolinus Dagb. 17 (1666). Allmän rådstuga skall hållas å rådhuset. SFS 1932, s. 482. — särsk.
a) (†) med särskild tanke på l. (oeg.) om institution o. d. med lokaler i ett rådhus (rådhusrätt, arrest, fängelse). The skola öffwerantwarda idher in på theres rådhws. Mat. 10: 17 (NT 1526; Bib. 1917: inför domstolar). Så beffelthe bårgemesther Hans Nielsson låta sethan (dvs. sätta honom) påå rådhussett. TbLödöse 4 (1586). En ifrån Fahlu Rådhus appellerad sak. Schmedeman Just. 1327 (1692).
b) (†) i uttr. det romerska rådhuset, om (byggnad för) den romerska kurian (se KURIA 3). Schroderus Sleid. 192 (1610). Dens. Os. III. 1: 20 (1635).
Ssgr: RÅDHUS-ARKIV. till en stads rådhus (o. där inrymda inrättningar o. myndigheter, särsk. dess rådhusrätt) knutet (o. i rådhuset inhyst) arkiv; jfr rådstugu-arkiv. NF 19: 373 (1895).
-BAL; pl. -er. bal anordnad på rådhuset i en stad. Kellgren (SVS) 6: 68 (1776).
-BYGGNAD. vanl. konkret. Atterbom Minn. 264 (1817).
(a) -DAG. (†) dag för (rådets l. rådhusrättens) sammanträde på rådhuset i en stad. Kolmodin QvSp. 1: 513 (1732).
(a) -DOM. (†) dom fälld av rådhusrätt. Schmedeman Just. 1349 (1693).
-GAVEL. Wirsén Ton. 72 (1893).
-HÄKTE. (numera bl. tillf.) häkte (se d. o. I 3) inrymt i ett rådhus. SvT 1852, nr 149, s. 1.
-KAMMARE. (†) = -häkte. TbLödöse 111 (1589).
-KANSLI. till en stads rådhus (o. där inrymda inrättningar o. myndigheter) knutet kansli. PT 1758, nr 17, s. 4.
-KANSLIST. kanslist vid rådhuskansli. SvNorStatskal. 1868, s. 246.
-KISTA. (förr) jfr kista 1 a o. rådstugu-kista. Ath same peninger, som han kreffuer skulle insettias i rådhuss kisten och förwares. TbLödöse 36 (1587).
-KLOCKA, r. l. f.
1) klocka (för ringning, se klocka, sbst. 1 b) anbragt (i tornet) på rådhus. PT 1791, nr 17, s. 4. Fornv. 1936, s. 209.
2) klocka (för tidsangivning, se klocka, sbst. 3) l. ur anbragt utanpå l. inne i ett rådhus. —
-KÄLLARE. [jfr t. rathauskeller] källare under rådhus. TbLödöse 71 (1587). särsk. om (lokal i) källare under ett rådhus använd ss. restaurang l. om restaurang inrymd i sådan lokal. GT 1788, nr 10, s. 6. Fabbe .. försäkrade, att han vid flere tillfällen, vanligen efter besök i rådhuskällaren eller på gesällhärberget, hade sett tomtegubbens röda hätta. Rydberg Vap. 105 (1891).
-NOTARIE. (förr) notarie vid rådhuskansli. DA 1808, nr 131, s. 4. ProtLagär. 25/1 1878, s. 9.
(a) -PREDIKAN. (†) rådstugurättspredikan. DN 1893, nr 8825 B, s. 4.
-RÄTT, r. l. m. allmän underrätt i stad med egen jurisdiktion, som dömer i första instans; före 1849 om stadsdomstol som var sammansatt av borgmästare o. rådmän o. som ss. första instans upptog mål rörande allvarligare förseelse o. dessutom utgjorde överinstans i förhållande till kämnärsrätten; jfr rådstugu-rätt. Schmedeman Just. 1420 (1695). (N. N.) och .. (N. N.) dömdes av rådhusrätten för olovlig efterbildning av konstverk. Form 1950, s. 22.
Ssg: rådhusrätts-protokoll. Rig 1950, s. 114.
-SAL. [jfr t. rathaussaal] (större) sal i rådhus använd ss. sammanträdeslokal för rådhusrätten (l. rådet) i en stad l. ss. allmän samlingssal o. solennitetssal o. d.; jfr rådstugu-sal. HTSkån. 1: 184 (1658). Det .. var en bal på rådhussalen samma afton. Wingård Minn. 2: 8 (1846).
-SKRIVARE. (förr) skrivare anställd vid rådhuskansli. SvNorStatskal. 1816, s. 330.
-STÄMMA, r. l. f. (i Finl., förr) allmän sammankomst (på rådhuset) av en stads röstberättigade medlemmar för beslutande om stadens allmänna angelägenheter; äv. konkret, om sammanfattningen av deltagarna i sammankomsten. Palmberg Hels. 840 (1889). FFS 1896, nr 36, s. 4.
-TAVLA. särsk. (i sht förr): anslagstavla i rådhus l. på rådhusvägg. FörordnBorgmRådmVahl. 1727, § 1.
-TORG(ET). torg(et) framför rådhuset i en stad. NorrlP 1869, nr 144, s. 4.
-TORN, n. [jfr t. rathausturm] torn på rådhus. Quensel Alm(Gbg) 1727, s. 29.
-TRAPPA. särsk.: yttre trappa till rådhus. Crusenstolpe Mor. 4: 30 (1841).
-TRÄDGÅRD~02 l. ~20. trädgård till ett rådhus. Johansson Dagb. 1: 23 (1869).
-VAKTMÄSTARE~0200. person anställd att sköta vissa vaktmästarsysslor på ett rådhus. FoU 25: 110 (c. 1786).
-VIN. [jfr d. rådhusvin] trädg. den ss. murbeklädnad odlade vildvinsvarieteten Parthenocissus tricuspidata var. Veitchii. Lustgården 1944—45, s. 306.
-VIND, r. l. m. vind l. loft till en rådhusbyggnad. Fatab. 1933, s. 282.
Spoiler title
Spoiler content