publicerad: 1961
RÅDRUM rå3d~rum2, förr äv. RÅDARUM l. RÅDERUM l. RÅDSRUM, sbst.2, l. RÅRUM, n.; best. -rummet.
Ordformer
(rå- 1615—1660. råd- 1617 osv. råda- 1540—1659. råde- 1526—1804. råds- 1687)
Etymologi
[fsv. radha rum; jfr dan. o. nor. råderum, isl. ráð(a)rúm; av RÅD, sbst.3, l. RÅDA, v.1, o. RUM, sbst.3]
1) tidrymd som behöves för att genomföra l. utföra ngt, tid; numera bl. (i sht med ngt vitter prägel) i inskränktare anv., om dylik tidrymd som bildar ett uppehåll i ngt l. som beviljats ngn ss. termin l. anstånd l. uppskov: frist, respit, andrum, betänketid; i sht förr ofta i den (väsentligen) tautologiska förb. tid och rådrum. Lämna l. ge l. bereda ngn rådrum. Utbe sig l. be om l. begära rådrum. Få l. erhålla rådrum. LPetri Sir. 17: 18 (1561). Effter Fienderne hade begynt fly, så skulle .. (segrarna) icke med ätande eller röfwande försumma sig och låta Fienden få Rårum til at grijpa stånd. Rudbeckius KonReg. 245 (1615). Så snart han kan få råderum .. skal han uprätta ricktiga Catechismi längder. KulturbVg. 3: 28 (1726). Ändteligen uppnåddes Jönköping, där vi ej hade rådrum att länge dröja. Linnerhielm 1Br. 57 (1787, 1797). Fredslugnet med Danmark gaf rådrum att afhjelpa en del brister, hvaraf riket trycktes inom sitt eget sköte. FBurman i 1SAH 4: 19 (1791, 1809). Finnes eljest av sökanden förebragt utredning i något hänseende ofullständig, förelägge länsstyrelsen sökanden lämpligt rådrum att inkomma med den ytterligare utredning, som anses erforderlig. SFS 1932, s. 159. — särsk.
a) (numera knappast br.) i uttr. ngn får l. dyl. rådrum för ngn l. ngt, ngn l. ngt lämnar ngn i fred en stund l. ger ngn andrum l. dyl. Allenast .. iag får denna natten och morgondagen råderum för fienden, hoppas iag, .. ännu igenom ödemarkerne Eders Maiestedts trouppar at salvera. ALLewenhaupt (1718) i KKD 2: 295. Adlerbeth Æn. 94 (1804).
b) (numera bl. tillf.) om anstånd med att fullgöra ekonomisk prestation l. betala skuld o. d. Sahlstedt (1773). Han begär rådrum af sina borgenärer månad efter månad. Nordforss (1805). ÖoL (1852).
c) (numera knappast br.) tid som är nödvändig för en viss process l. ett visst förlopp l. skeende. (Vissa gruvarbetares försumlighet) hwar igenom Elden synes hafwa fåt rådrum Schachtet ofwan före at itända. Bergv. 1: 530 (1702). Ansenliga skogar, hvilka under krigstiden fått rådrum att åter uppvexa. Topelius Fält. 4: 165 (1864).
d) (†) övergående i bet.: (lägligt) tillfälle, möjlighet; särsk. i den (väsentligen) tautologiska förb. rådrum och l. eller tillfälle. Saa ath han icke finghe raadherwm om han nogoth saadanth (dvs. att rymma ur landet) j sinnet haffuer. G1R 3: 297 (1526). At tu tijnom Nästa intet förtreet, skadha eller orätt tilfogar .. om tu än Rådhrum eller tilfälle ther til hafwer. Rudbeckius Luther Cat. 136 (1667). Vissa unga människor, som i en hast slippa et alt för hårdt förmynderskap .. begynna et rasande lefnadssätt, så snart dem gifves rådrum och tilfälle at yttra deras lustar. Rydén Pontoppidan d 3 b (1766). ZTopelius (1852) i Konstnärsbrev 1: 29.
2) [jfr motsv. anv. i d.] (†) förhållandet att ngt råder l. härskar l. är bestämmande l. har möjlighet att göra sig gällande, spelrum o. d. Sedan Evangelij lära hoos oss fick råderummet, så är (osv.). Dijkman AntEccl. 163 (1678, 1703). Smaken och de personliga behofven må gärna ha ett visst rådrum. Tenow Solidar 1: 81 (1905).
Spoiler title
Spoiler content