publicerad: 1961
RÄDISA räd3i2sa l. rä3-, äv. -is2a, äv. 302, äv. rädi4sa (rädi´sa l. ä`Weste, rä`disa Dalin), r. l. f.; best. -an; pl. -or (HovförtärSthm 10/7 1636 osv.), förr möjl. äv. -er (se nedan); äv. (numera bl. i Finl.) RÄDIS, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er (förr möjl. äv. att hänföra till sg. rädisa, HovförtärSthm 1644, s. 170, osv.); förr äv. RADIS (radi´s Weste, Dalin), r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er (möjl. äv. att hänföra till sg. radisa, Månsson Trääg. 34 (1643), Dalin (1855)); förr äv. RADISA (ràdisa Dalin), r. l. f.; best. -an; pl. -or (HovförtärSthm 3/6 1636 C, Dalin (1855)), möjl. äv. -er (se ovan).
Ordformer
(raddisa 1683. radicer, pl. 1689—1800. radi(j)s 1642—1885. radi(j)sa 1636 (: Radijsor, pl.)—1885. radisen- i ssg 1641 (: radisen .. och lagtukefrö). redis 1644 (: Rediser, pl.)—1872. räddi(j)sa (reddis-) 1662 (: reddijsor, pl.)—1757. räddis- (reddis-) i ssgr 1690 (: Reddis-Frö)—1896 (: räddis ställ). räddiser, pl. 1839. rädis c. 1750 (: rädisen, sg. best.), 1785 osv. rädisa 1636 (: Rädisor, pl.) osv. rädissor, pl. 1715—1733)
Etymologi
[liksom d. radis(e) av lt. radies, m., reddiis; jfr holl. radijs, f., t. radies, n. l. m.; av fr. radis (varav äv. eng. radish), av it. radice, rot, rättika, rädisa, av lat. radix (gen. -īcis), rot (se ROT, sbst.1); lt. reddiis har sannol. uppkommit gm anslutning till reddik, rättika (se RÄTTIKA)]
om den hos den odlade växten Raphanus sativus var. radicula Pers. närmast under hjärtbladen befintliga (till färgen vanl. röda l. röda o. vita) stamdelen (hypokotylen), som är uppsvälld till mer l. mindre klotrund l. oval l. kägelliknande form så att den liknar en knölrot o. som användes ss. födoämne (förr äv. ss. läkemedel); äv. om nämnda växt; förr stundom icke klart skild från rättika. Radijsor med Sallt. HovförtärSthm 3/6 1636 C. Watnet drifwa .. Rättikia, Radijs, Anijs (osv.). Palmchron SundhSp. 268 (1642). Rättikan eller Radijsen såår man .. (liksom rödbetan) i Fullmånan. Mollet Lustg. C 3 a (1651). Stufvade rädisor. Hagdahl Kok. 700 (1879). Hennes näsa låg som en liten röd rädisa över en myndig mun med utskjutande underläpp. Krusenstjerna Fatt. 3: 64 (1937). En knippa rädisor. Zetterström Dag 78 (1946). — jfr MÅNADS-RÄDISA m. fl. — särsk.
a) mer l. mindre bildl. Våra hemmabolsjeviker äro, för att begagna en bild av Trotski, i ovanligt hög grad rädisor, d. v. s. röda utanpå och vita inuti. Östergren (cit. fr. 1926). SDS 1960, nr 165, s. 4 (om politiker).
b) i utvidgad anv., om den närbesläktade växten Raphanus caudatus Lin.; ss. senare led i ssgn ORM-RÄDISA.
Ssgr: A: RÄDIS-BLOMMA, r. l. f.
1) bot. om blomman av växten Raphanus sativus var. radicula Pers.
2) kok. ur rädisa utskuren figur i form av en blomma, använd för att garnera maträtt. StKokb. 132 (1940). —
-FLUGA. [insektens larv lever ofta i rädisor] entomol. insekten Hylemyia (Paregle) radicum Lin. 1Brehm III. 2: 123 (1876). —
-FRÖ, n. (rädis- 1690 osv. rädise- 1658—1780. rädisen- 1641) (till utsäde använt) frö av rädisa; äv. koll. Örtafrö .. i synnerhet blomkål, radisen, ärteskock, melonen och lagtukefrö. Karlson EBraheHem 32 (i handl. fr. 1641). Att så rädisfröna på fet och myllrik jord. Abelin MTr. 75 (1902). —
-SAFT. (rädise- 1759) (numera bl. tillf.) saft av rädisor (förr med medicinsk anv.). Kalkvattn med .. Rädisor och Rädise-saft, bryter och löser Sten. Haartman Sjukd. 219 (1759). —
-SALLAD, äv. -SALLAT. sallad innehållande (i skivor skurna) rädisor m. m. Ekberg Hvad äta? 223 (1899). —
-SORTIMENT. (i sht i fackspr.) Rött .. har störst betydelse för rädissortimentet. SvVäxtförädl. 2: 306 (1951). —
-STÄLL. (förr) ställ för rädisor, avsett att sättas fram på matbord; jfr -hållare, -ställning. BoupptVäxjö 1896 (av nysilver). —
-TYP. Längdförhållanden mellan rot och hypokotyl hos olika rädistyper. SvVäxtförädl. 2: 303 (1951). —
B (numera mindre br.): RÄDISE-FRÖ, -SAFT, se A. —
-STJÄLK, se A.
C (†): RÄDISEN-FRÖ, se A.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content