SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1962  
RÖDBETA rø3d~be2ta, i sht vard. äv. rø3~, vard. äv. röb3e2ta l. rø3~bet2a l. röb3et2a l. röb3eta2 (rö`dbeta Weste), r. l. f.; best. -an; pl. -or (Salé 90 (1664) osv.) ((†) -ar VetAH 1740, s. 416; -er HovförtärSthm 1644, s. 507, EconA 1807, febr. s. 76). Anm. Den hos Linné Ungd. 1: 226 (1731) anträffade formen rödbet är sannol. felaktig för rödbeta.
Ordformer
(rö- (röö-) 1629—1807. röd- 1639 osv. -bet- (-ee-) c. 1630 osv. -bett- 1629—1807)
Etymologi
[jfr d. rødbede, t. rotbete; jfr äv. lt. rode beet; av RÖD, adj., o. BETA, sbst.3]
växten Beta vulgaris ssp. rapacea var. rubra (DC.) Döll (med röd rot samt mer l. mindre röda blad); särsk. om (den ätliga) roten av denna växt; äv. om sådan rot använd (kokt) ss. (del av) maträtt; äv. koll.; förr möjl. äv. med inbegrepp av röda former av mangold. HovförtärSthm 1629, s. 170. Örter som wäxa på slätmarckene the äre entera Tempereradhe .. Eller ähre the hitzighe: Såsom .. Rödbeta, Sötblomster (Kumelbloma) (etc.). Schroderus Comenius 136 (1639). Insöltad Rööbeta. HovförtärSthm 1654, s. 51. Rödbetan .. skäres i skifvor, lägges kummin på, sen den är kokad i ättika. Linné Diet. 2: 178 (c. 1750). Röbeta, Rödbeta .. Bladerna äro goda til grönkål och i såppor. Rothof (1762). Skär .. de inlagda rödbetorna i skivor. StKokb. 119 (1940).
Ssgr: A (numera mindre br.): RÖDBET-FRÖ, -FÖRÄDLING, se D. —
-KÅL, se C. —
-SAFT, -SPAD, se D.
B (†): RÖDBETA-BLAD, se D.
C (numera mindre br.): RÖDBETE-BLAD, se D. —
-KÅL. (-bet- 1683. -bete- 1757) (†) = rödbeta; jfr röd, adj. 1 a β α'. Tillandz A 5 b (1683). Serenius Iiii 2 b (1757). —
-MÖNSTER, -ROT, -SAFT, -SALLAD, -SPAD, se D.
D: RÖDBETS-BIFF. kok. stekt skiva av kokt rödbeta; äv. koll. Sonesson HbTrädg. 618 (1919; koll.). —
-BLAD. (-beta- 1693. -bete- 1759, 1765. -bets- 1755 osv.) HovförtärSthm 1693 A, s. 2361. Stufvade Rödbeteblad. Haartman Sjukd. 91 (1759; mot förstoppning). —
-BLAST. SAOL (1950). —
-FLÄCKIG. (tillf.) som har fläckar av rödbetssaft. Blomberg LandLåg. 126 (1930). —
-FRÖ, n. (-bet- 1650—1931. -bets- 1841 osv.) äv. koll. Hildebrand MagNat. 46 (1650; koll.). —
-FÖRÄDLING. (-bet- 1951) jfr förädla b α. SvVäxtförädl. 2: 335 (1951). —
-LAND. jfr land 1 a α. LAHT 1912, s. 434. —
-MOS. i sht kok. jfr mos, sbst.1 1. Högstedt KokB 39 (1920). —
-MÖNSTER. (-bete- 1762) (numera bl. tillf.) jfr mönster 5. (Drällsduk) med rödbete mönster. ÅgerupArk. Bouppt. 1762. —
-ROT. (-bete- 1672—1762) (numera bl. tillf.) om roten av växten Beta vulgaris ssp. rapacea var. rubra (DC.) Döll, rödbeta. Utterman Ertmann C 3 b (1672). —
-SAFT. (-bet- 1906. -bete- 1759, 1765. -bets- 1898 osv.) saft i l. från rödbeta. Är Stockning i Näsan .., drages Rödbetesaft .. i Näsan. Haartman Sjukd. 215 (1759, 1765). I Danmark färgar husmodern .. (äggen) i bland annat rödbetsaft. Fatab. 1906, s. 135. —
-SALLAD. (-bete- 1680. -bets- 1899 osv.) kok. sallad innehållande (vanl. kokta o. skivade) rödbetor m. m. HovförtärSthm 1680 A, s. 901. —
-SIRAP. (förr) sirap som framställts av rödbetor. SPF 1822, s. 129. —
-SKAFT. bladskaft på rödbeta. Montell Frun 140 (1898). —
-SKIVA, r. l. f. särsk.: skiva av kokt o. skalad rödbeta. Warg 134 (1755). —
-SOPPA, r. l. f. kok. soppa vari kokta (l. stekta) o. sönderskurna rödbetor ingå ss. viktigaste ingrediens. Wetterhoff Skog 1: 202 (1883). —
-SORT. SvVäxtförädl. 2: 334 (1951). —
-SPAD. (-bet- 1899. -bete- 1765) spad i vilket rödbetor kokats. Haartman Sjukd. 353 (1765). —
-STJÄLK. Warg 386 (1755). —
-SÅS. kok. sås innehållande kokta o. hackade l. skurna rödbetor m. m. Langlet Husm. 377 (1884). —
-TÄRNING. kok. i tärning skuren bit av (kokt) rödbeta. Ekberg Hvad äta? 210 (1899). —
-ÄTTIKA. kok. lag av ättika, socker (o. kryddor) vari kokta rödbetor förvara(t)s. Nordström Matlagn. 27 (1822).
Spoiler title
Spoiler content