RÖJSLE röj3sle2, n.; best. -et; pl. -en.
Etymologi
[sv. dial. röjsle; till RÖJSEL]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) röjning (se d. o. 2) l. nyodling. I stort sedt alla de mellan 1540 och 1630 (i Ljusnarsbergs och Grythytte församlingar) anlagda nybyggen, som ligga utanför den gamla bygden, äro finnarnas röjslen, upptagna efter 1570. Ymer 1913, s. 308.
