SAGENIT sag1eni4t, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[liksom t. sagenit o. eng. sagenite av fr. sagénite, bildat av den schweiziske naturforskaren H. B. de Saussure till gr. σαγήνη, nät, medelst den i mineralnamn vanliga ändelsen -ite (jfr malachite; se MALAKIT) o. tidigast använt 1796]
miner. benämning på en varietet av rutil som kännetecknas av att kristallerna korsa varandra i ett nätliknande mönster. Dalin (1871). 2NF 23: 1276 (1916).
