publicerad: 1963
SAGESGILL sa3ges~jil2, adj.
Etymologi
(föga br.) om person: vars utsaga l. uppgift är värd beaktande, som har kompetens att uttala sig (i fråga om ngt); anträffat bl. i uttr. vara sagesgill (i l. på ngt). Östergren (1937).
Spoiler title
Spoiler content