[jfr fr. sacrificiel samt t. sakrifizial, eng. sacrificial; av lat. sacrificialis, till sacrificium (se SACRIFICE). — Jfr SAKRIFIKAL]
teol. offrande, offer-; nästan bl. (om moment i) gudstjänst: som karakteriseras av att församlingen aktivt vänder sig till Gud i bön, bekännelse, lovsång o. d. (jfr OFFER 1 c δo. SAKRAMENTAL). NF 14: 323(1890). Såsom sakrificiella betecknas de moment (i gudstjänsten), där församlingen nalkas Gud i bön, tillbedjan, tack och lov. Hellerström Liturg. 7(1932).
