publicerad: 1963
SAKÖRE sa3k~ö2re l. ~œ2re, n. (Lyberg GPprFalunDal. 1: 107 (i handl. fr. 1624) osv.) ((†) m. l. f. G1R 2: 113 (1525), G1R 11: 271 (1537; ss. m.), BtÅboH I. 10: 44 (1607; ss. f.), LMil. 1: 106 (1681)); best. -et (ss. m. l. f. -en); pl. -en (Lyberg GPprFalunDal. 1: 107 (i handl. fr. 1624) osv.) ((†) = TbLödöse 9 (1587), Schroderus Waldt 76 (1616); -örar ConsAcAboP 3: 59 (1665); -örer G1R 16: 243 (1544), HSH 31: 125 (1663); -öron KamKollP 1: 171 (1638), PH 5: 3199 (1752); -öror (möjl. att hänföra till sg. saköra) ÅngermDomb. 1629, fol. 5, KamKollP 1: 171 (1638)); förr äv. SAKÖRA, m. l. f.; pl. -or (se ovan).
Ordformer
(saach- 1557—1644. saack- 1541—1594. saak- (saac-) 1552—1726. sach- 1525—1593. sack- 1525—1646. sag- 1586—1587. sak- (sac-) 1523 osv. -æra 1529 (: til ssakæ(ra); möjl. felaktigt för ssakø(ra)). -öra (-hr-) c. 1540 (ss. obj.)—1680 (: För .. saköhra). -öre (-öö-, -hr-, -æ) 1523 osv. -öris- (-iis-) i ssgr 1529 (: saköris oxar) — 1636 (: saakörispeng:r). -örre 1588—1630 (: sackörrer, pl.))
Etymologi
(utom i ssgn SAKÖRES-LÄNGD numera bl. i skildring av ä. förh.) i sg. l. (numera företrädesvis) pl.: böter, bötesbelopp, bötesmedel; särsk. om sådan(a) andel(ar) av bötesbelopp som ss. inkomst tillföll(o) kronan l. det härad l. den stad vari böterna utdömts l. vissa institutioner l. ämbetsmän l. enskilda o. d.; jfr SAK, sbst. 4. G1R 1: 169 (1523). Loskin som han opburith hade wdi Sackör(e) wtaff en rÿdz. SkinnkamRSthm 1540, s. 5. (Kämnärerna vilja) komma .. (en båtsman o. hans värdinna) en saek vppå, och bringe them både på schade och skamm, Och wele ändeligen haffwe en stor saköre aff themm, Doch må Gudt weethe hwadt brott the ther till haffwe. G1R 16: 242 (1544). Alla saakööre, som till staden faller, hon schall höra oss (dvs. kronan) helfften till. BtÅboH I. 10: 44 (1607). Consistorierne skola årligen få Extracter af längderne på de Sakören, som tilfalla Kyrkor, Skolor, Hospitaler och de fattige. PH 3: H 1 b (1749). Föreskrift för indrifning och redovisning inom Stockholm af sakören. SFS 1884, Bih. nr 83, s. 3. Missgärningsbalken stadgade särskilt höga sakören för dem som kom druckna till kyrkan. Näsström FornDSv. 2: 53 (1948). — jfr BISKOPS-, HÄRADS-, KONUNGS-SAKÖRE.
Ssgr (utom i ssgn saköres-längd numera bl. i skildring av ä. förh.): A (numera knappast br.): SAKÖRE-LÄNGD, -MEDEL, -PENNINGAR, -SILVER, se B.
-BROTT. (saköres- 1621—1687. sakörs- 1622—1734) [fsv. saköris brut, böter] (†)
1) brott medförande bötesstraff. Alle Saköres brutt, som ähr Slagzmål, Skeldzordh, falsk, Flärd, Bönhaserij och annett slijkt som lagh förmå. MeddNordM 1898, s. 75 (1622).
2) böter, sakören. Alle the Saköres brått som falla kunna i samma Embete, thet skal Åldermannen vptaga, och om Walborgzmeszo giöra Embetet räkenskap före. Stiernman Com. 1: 785 (1621). PH 2: 1085 (1734). —
-FOGDE. (saköres- 1641 osv. sakörs- 1681—1735)
1) tjänsteman (vid härads- l. rådhusrätt) med uppgift att handha uppbörden av böter; jfr -kassör, -socknare. KamKollP 2: 119 (1641). Altså har iag nu straxt beordrat Saköresfougden J Ryholm Sn Nils Persson at ofördrögeln icke allenast peningar till dombens utlösen utan och böterne 3 {marker} af b.te dräng utsökia. VDAkt. 1704, nr 13 (1703). Därs. 1735, nr 287.
2) vid fiskelag som bedrev notdragning under isen: var o. en av de (vanl. två) ordningsmän som hade till uppgift att påtala förseelser i samband med fisket o. att tillse att skyldiga bestraffades med böter (som erlades till fiskelaget). Rosenhane RespublGlac. 41 (1681). —
-GODS. om gods som ngn avträtt (till kronan) ss. vederlag för begånget brott. Schück VittA 1: 117 (i handl. fr. c. 1618). —
-INKOMST~02, äv. ~20. inkomst som utgöres av bötesmedel. Järta 1: 307 (1832; om förh. på 1600-talet). —
-KISTA. kista vari de penningmedel förvarades som ss. böter tillföllo staden l. häradet o. d. HH XXXII. 2: 158 (1773). —
-LISTA, r. l. f. (saköres- 1717 osv. sakörs- 1730) = -längd. SveaHovrR 27/3 1717, s. 84 b; jfr Arnell Stadsl. 44 (1730). —
-LÄNGD. (saköre- 1638—1849. saköres- 1610 osv. sakörs- 1662—1741) jur. av domstol l. annan dömande myndighet upprättad förteckning som innehåller uppgifter om (under viss tid) ådömda böter (o. som av domstol osv. överlämnas till vederbörande tjänsteman l. myndighet (numera till länsstyrelse resp. överståthållarämbetet) för indrivning av böterna), böteslängd; förr äv. i uttr. saköreslängd uppå ngra, förteckning över böter som ngra äro ådömda att erlägga. Een saköreslengd uppå några missdådare. BtÅboH I. 6: 94 (1633). Wid hwart Tings slut gifwe Häradshöfding bötes eller saköres längd til Kronofogden ut, och ware han skyldig, at utan betalning sakören utsöka inom nästa Ting. RB 2: 8 (Lag 1734). SFS 1918, s. 3091. jfr: Saköres-Längd, Häredz, fallen vthi Ydre härade i Småland. Rääf Ydre 3: 158 (i handl. fr. 1610). —
-MEDEL, pl. (saköre- 1785—1788. saköres- 1688 osv. sakörs- 1755—1807) bötesmedel. LReg. 452 (1688). SPF 1833, s. 400. IllSvOrdb. (1955). —
-OXE. (saköres- 1526 osv. sakörs- 1529) jfr -silver o. biskops-saköres-oxe. G1R 3: 6 (1526). HFinlKamF 4: 67 (1574). —
-PENNINGAR, pl. (saköre- 1552. saköres- 1525 osv. sakörs- 1587—1720) penningar som utgöra bötesmedel; böter utdömda i penningar. G1R 2: 199 (1525). K. M:tt (är) till fridz, att .. (vissa bergsmän som försummat sina plikter) utgöre vedh för theres sacköre peninger. Därs. 23: 100 (1552). JmtFmT 1: 45 (1891). —
-RÄKNING. (†) i sg. o. pl.: räkenskaper över utdömda böter l. uppburna bötesmedel. VDAkt. 1676, s. 709. Bergv. 2: 189 (1741). —
-SILVER. (saköre- 1592. saköres- 1530 osv.) silver som erlagts (till kronan) l. uppburits (av kronan) ss. böter (i stället för utdömt penningbelopp). G1R 7: 56 (1530). GripshR 1592, s. 165. —
-SOCKNARE. (†) = -fogde 1. Vdi thesze ährlige mäns närware, som är Knuth Perss(o)n ca(m)mererer, Matz Nilsz(o)n handlingzschriffwer, Anders Siggesz(o)n bygningzschriffwere, Hans Hansz(o)n sacköres och danearffz sochnere. 2SthmTb. 8: 244 (1591). KlädkamRSthm 1593 B, s. 7 b. —
C (†): SAKÖRS-BROTT, -FOGDE, -LISTA, -LÄNGD, -MEDEL, -OXE, -PENNINGAR, se B.
Spoiler title
Spoiler content