SALARIUM sala4rium, äv. 0302 (saláriumm Dalin), n.; best. -iet; pl. -ier. Anm. Förr användes ordet äv. med lat. böjning, t. ex. BraheBrevväxl. II. 1: 10(1640: the som wedh theras salario lefua måsthe), Därs. II. 1: 26(1645: Salaria, pl.).
Etymologi
[jfr t. salarium; av lat. salarium, saltranson att medföra på resa, ersättning i pengar för saltranson, sold m. m., substantiverat n. sg. av salarius, adj. till sal, salt (se SALT, sbst.). — Jfr SALÄR]
(numera knappast br.) lön (i sht till ämbets- l. tjänsteman); honorar l. arvode (för visst uppdrag); förr äv. om (medel avsedda till) understöd l. underhåll (särsk. om medel avsedda till understöd av studerande vid läroanstalt, stipendiemedel); jfr SALÄR.Stiernman Com. 1: 670(1615). D. Granbergh Wilhelmus skall bliffwa collega jnfimus uthi Jönkiöpingh och bekomma 2. salarier både H: Bencktz och H: Peer Skrikebo. VDP 1675, s. 627. En Scholaris ifrån Hudicksvals Schola (har) tagit witnesbörd (dvs. avgångsbetyg) til Strängnäs Gymnasium, uti håpp at få af det wackra salarium, som där finnes, tilräcklig hjälp uti sin trångmål och fattigdom. ÅbSvUndH 68-69: 375(1719). En ganska stridig werkan måtte .. (likpredikningarna) hafwa, när ändamålet endast är at förtjäna et godt Salarium. Rydén Pontoppidan 484(1766). Salarium .. (dvs.) Underhåll. Sahlstedt(1769). Salarier för privata Lectioner. Sundelius NorrköpMinne 562(1798). En wälkänd Borgersman .. önskar .. emot billigt salarium få assistera antingen wid något Contoir med böckers förande, eller wid någon af de större Klädesfabriquer. DA 1808, nr 83, s. 8.Dalin(1854). Cannelin(1939).
