SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1964  
SALOMO sa3lomω2 l. -lω-, äv. (ålderdomligt) SALOMON sa3lomon2 l. -lω-, m.
Ordformer
(förr äv. Salmo (i vers))
Etymologi
[jfr d. Salomo(n), t. Salomon, eng. Solomon, senlat. Solomon, Salomon, gr. Σολομών, Σαλομών; av hebr. Šelōmōh]
namn på judisk konung som under sin regering på 900-talet f. Kr. uppförde ett praktfullt tempel o. vann rykte för stor rikedom, vishet o. rättrådighet; jfr Hjelmqvist BiblPersN 108 f. (1901); särsk.
a) i vissa uttr.
α) [jfr motsv. anv. av d. Salomons segl l. signet, t. Salomonssiegel, eng. Solomon's seal; på rotstocken av dessa växter finnas märken påminnande om sigill] Salomos sigill, förr äv. signet, växten Polygonatum officinale All., getrams (i sistnämnda uttr. anträffat bl. i uttr. Salomos signetsaft, om saft av getrams); förr äv. (i uttr. Salomos sigill), om ramssläktet. Huru man skal hielpa dödt Barn uthur Moderlijfwet .. tag .. Hwitrot eller Salomons Signetes-safft 2. lod (osv.). Lindh Huuszapot. 265 (1675). Fries Ordb. 105 (c. 1870; om släktet). 2SvUppslB 23: 850 (1953; om P. officinale).
β) [jfr Mat. 6: 28—29] (†) Salomos liljor, växten Campanula patula Lin., ängsklocka. Wall VestmFl. 32 (1852). Larsson FlWerml. 67 (1859).
γ) (kung) Salomos ljusstake, se LJUSSTAKE 2 c.
δ) (†) Salomos häst, om käpp(häst). Salmos Häst, / Som Barnen rida på. Runius (SVS) 2: 120 (1712).
b) i bildl. anv., om person som (i ett l. annat avseende) liknar l. tänkes likna kung Salomo; särsk. om vis l. rättvis person (i sht domare l. styresman l. härskare) l. om stor byggherre. Rätt som vår elffe Carl så och den tolfte var / I frijd een Salomon, i strijdh een Alexander. Wexionius Vitt. 380 (1688). Det Huusets mykna Prackt i allas Tancka blifwer / Som sinom Gud til Lof den Swänska Salomon / Upbygde med stoor Flijt. Dahlstierna (SVS) 98 (1698; om K. XI). Du Salomon (dvs. G. III) i dessa tider, / Kom, tala mera från din tron! Bellman (BellmS) 7: 9 (1771). Den Salomo, som med omtänksam visdom gjorde sitt land rikt och fredadt. Wallin Rel. 2: 41 (1818, 1827; om K. XI). Kerfstedt FältÄng. 43 (1895).
Ssgr: SALOMO- l. SALOMON- l. SALOMONS-NYCKEL(N). (mera tillf.) om den magiska skriften Clavicula Salomonis (Salomos nyckel l. nycklar), som behandlar svartkonst o. andebesvärjelser o. som är känd från ett tyskt tryck från 1600-talet. Wigström SalInseg. 60 (1893). —
-SIGILL. (-mons-) (†) växten Polygonatum multiflorum (Lin.) All., storrams; jfr Salomo a α. Retzius FlOec. 183 (1806).
Spoiler title
Spoiler content