[ytterst av senlat. salvificare, rädda, till salvus (se SALVAGARDE) o. en bildning till stammen i facere (se FACIT)]
(†) refl., i uttr. salvifiera sig i ngns nåd, (tryggt) anförtro sig åt ngns nåd l. dyl. Skee intett min wilja (i fråga om den önskade befordran) uthan min aldra Nådigeste Kånungz, uthij hwilkens nådh, jag mig aldeles salvifieratt. MStenbock(1702) i KKD 12: 143.
