SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1964  
SAMKE sam3ke2 l. SANKE saŋ3ke2, n. (ÅgerupArk. osv.) l. r. l. m. (EconA 1807, dec. s. 87 (: smör- och ost-samken), osv.); best. -et resp. -en.
Ordformer
(samke (-ck-) 1727 osv. sanke 1962 osv.)
Etymologi
[sv. dial. samke, sanke; jfr nor. dial. sank, n.; till SAMKA]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) koll., om mjölkprodukter (särsk. i form av smör l. ost) som erhållas från en ladugård. Hwad som angår samket effter koerne, så hafwa icke mehra änn Tre stycken kallfvat de öfrige warit gåll, hwillket samcke skall blifwa skickat till Skåne. ÅgerupArk. 29/8 1727. För att de norska trollpackorna icke må taga nyttan af samket, må man icke vända sig emot norr, när man kärnar smör. Hyltén-Cavallius Vär. 2: XVI (1868). RöstRadio 1962, nr 15, s. 37 (från Smål.). — jfr OST-, SMÖR-SAMKE. — särsk. (förr) om den mängd smör o. ost som en ladugårdsarrendator lämnade i arrende för en ko. En förståndig småländsk deja, som lämnar 15 l℔ samke efter hvarje ko, visade oss ladugården. CHAnckarsvärd (1817) i HTSkån. 4: 75. En pålitlig och nykter Rättare .. hwars hustru kunde öfwertaga ladug. mot samke i smör och ost för hwarje ko. VexjöBl. 1845, nr 7, s. 8.
Spoiler title
Spoiler content