SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1964  
SAMKA sam3ka2 (sam3ka2 vardagl. åld. saŋ3ka2 LoW (1911); rimmande med wancka CupVen. A 6 b (1669), i pr. sg. samkar rimmande med tan(c)kar flerstädes, t. ex. Ps. 1695, 300: 15, Därs. 1937, 396: 3, o. med wankar Spegel GW 204 (1685)), äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SANKA saŋ3ka2, förr äv. SÅNKA, v. -ade (G1R 3: 245 (1526: til hopa sanckat, sup.) osv.) ((†) pr. sg. -er Visb. 2: 339 (c. 1600), Hund E14 375 (1605)); o. SAMKAS sam3kas2, äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SANKAS saŋ3kas2, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, HC11H 10: 84 (1650: sammansämkellsse, rättat efter hskr.; sannol. felaktigt för sammansamkellsse)), -NING.
Ordformer
(sambk- 16281701. samk- (-mm-, -ck-) 1526 osv. sampk- 1603. sank- (-ck-, -nnk-) 15261949. sånk- c. 1755. -a 1526 osv. -as 1541 osv.)
Etymologi
[fsv. samka, sanka(s), sv. dial. sanka(s), sånka(s); jfr fd. sanka (d. sanke), fvn. samka(st), sanka (nor. dial. sanka(st), sånka); till SAM, adj.; med avs. på formen sanka jfr jänka vid sidan av JÄMKA; med avs. på formen sånka jfr hånk vid sidan av HANK, sbst.1 — Jfr SAMKE]
(utom i bygdemålsfärgat spr. i vissa trakter o. i ssgn Å-SAMKA numera bl. i vitter l. högre stil)
1) = SAMLA 1; äv. med saksubj.; äv. med indirekt obj.; äv. abs.; äv. refl. l. ss. dep. (se b, c ι). OPetri 1: 171 (1527). Then som samkar äghodelar, och är doch nepp widh sigh sielff, han samkar åt androm. LPetri Sir. 14: 4 (1561). ÅbSvUndH 33: 108 (i handl. fr. 1614; med indirekt obj.). Tallriken .. går (vid ett bröllop) omkring at något för Spelmannen sanka. Strand NeliSuec. 48 (1753); jfr SAMLA 1 c, d. Samka och spara kan länge vara. Granlund Ordspr. (c. 1880). Jag repar löf vid alebäck, / jag samkar draf och hästars träck, / jag sörpar kli och agnar. Karlfeldt FridLustg. 80 (1901). Sanka det slagna gräset med räfsan. Ekholm Torp. 182 (1923). — jfr FÖR-, HOP-, IN-, PÅ-, SAMMAN-, UPP-SAMKA m. fl. — särsk.
a) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) samla ihop (mjölk l. mjölkprodukter under viss tid); få (så l. så mycket smör o. d.) i avkastning (av en ko o. d. under viss tid); äv. övergående i bet.: kärna (smör) resp. bereda (ost o. d.); äv. abs., särsk.: (under viss tid) få mjölk (till så l. så mycket smör o. d.) ss. avkastning (av en ko o. d.). En tunna är gamelt smör som samkedis ij fiord, och then anndre är samkett ij åår. VgFmT I. 8—9: 83 (1554). Smör och ost samkade i .. (maj) äro aldrasundast at förtära. Roberg Beynon 248 (1727). Uti skiärgården .. skall effter berättelse kunna samkas af en ko om sommaren, dels till 1/2 dels till 3/4 och högst 1 L{marker} Smör. AllmogHemsl. 113 (i handl. fr. 1741). Tildas mor hon hade två kor, ock ändå så samkade hon mera på året än hele Portshults gård. Landsm. B 2: 25 (1908). TurÅ 1941, s. 81.
b) (numera föga br.; se dock slutet) refl. l. ss. dep. (jfr c ι), med saksubj.: samla sig (se SAMLA 1 d β); förr äv. i uttr. varda samkad av ngt, om rimfrost: bildas (gm övergång till fast form) av ngt. BOlavi 12 b (1578). Iagh håller thet så före, att Snön icke annat är än itt rijm, som af tiucke och kalle vaporibus wthomkring molnet, samkat warder. Forsius Phys. 130 (1611). Dher mycket är, dijt sankas giärna mehr. Grubb 355 (1665). Så snart Sohlwärmen .. kommer på det salta watnet, så sanckar sig det saltaste åth botn. Polhem Invent. 37 (1729). Om moln samkas derofvanföre (dvs. över Hunneberg), skal det betyda rägn. Kalm VgBah. 283 (1746). — särsk. ss. vbalsbst. -ning, om förhållandet att ngt samlar sig; äv. (o. numera bl., i bygdemålsfärgat spr. i vissa trakter, fullt br.) om förhållandet att smör bildas (o. samlar sig i klumpar) vid kärning. Matses hustru .. (måste) då hon skal kerna, arbeta ijnpå halfwa, och wäl stundom heela dagen, och när dhet omsijdor kommer til samkningen, är dhet fögo annat än skummen. BtFinlH 2: 348 (1670). Iordklotets jord- och Stenachtige dels Samkning och stadgnad (sedan vattnet samlats på sitt håll vid skapelsen). Tilas PVetA 1742, s. 16.
c) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv., = SAMLA 1 e. Then sina moder ärar, han samkar en godhan skat. Syr. 3: 4 (öv. 1536; Apokr. 1921: samlar). Som bäst wi samkom år, bli wåra dagar få. Brenner Dikt. 1: 201 (1691, 1713). Alla mine ord och tanckar, / Jesu, låt behaga tig. / Laga at jag flitigt sanckar / Thet som äwigt gagnar mig. Arrhenius Ps. 78 (1691); jfr Ps. 1937, 396: 3. (I det hertigliga palatset i Milano) gåvo .. (Visconti o. Sforza) sina prunkande fester, samlade konst, samkade brott och spunno sina politiska ränker. Lagergren Minn. 4: 153 (1925). Collinder Kalev. 18 (1948). — jfr Å-SAMKA. — särsk.
α) (numera knappast br.) sammanbringa (material till vetenskapligt arbete); äv. abs.: samla material; förr äv.: sammanställa l. förbereda l. utarbeta (muntlig l. skriftlig framställning o. d.); jfr SAMLA 1 e γ. (Den) 18 (juli) — reste iagh heem efter någre böker til at samka præfationem (dvs. företalet till en utgåva av en text). JBureus (1624) i 2Saml. 4: 83. The som sådane böcker (dvs. böcker om hushållning) haffwa låtit utgå, haffwa utaff stor och långlig förfarenheet lärt och samkat. Rosenhane Oec. 7 (1662). At samka och bereda det sanningens ord, som .. (församlingen) så högligen längtar efter. Rydén Pontoppidan 234 (1766). Atterbom Minnest. 1: 83 (1847).
β) (numera knappast br.) med avs. på tankar l. krafter l. känslor o. d., = SAMLA 1 e δ; förr äv. i uttr. samka sina sinnen, sansa sig (jfr SAMLA 1 e δ α'); jfr ζ ε'. Lybecker 165 (c. 1715). Jag drif's af tusend' tankar, / Som Regulus uti mit sorgsna hierta sankar. Knöppel Reg. 36 (1741). Sedan han efterhand samkat sina sinnen, gaf hans förtwiflan honom nog dristighet, at (osv.). Ekelund Fielding 133 (1765). Länge samkade känslor af hat och hämndlust. Pallin MedeltH 83 (1872); jfr d.
γ) (†) ådraga sig l. åsamka sig l. få (ngt); jfr ε, ζ o. SAMLA 1 e ζ. När iagh nu omsider befann migh aldeles förswagat och .. samkat en siukeligh kropp .. nödgades iagh .. migh heemlof ifrå Regementet förskaffa. ELRamstadius (1645) hos Hagström Herdam. 4: 127. Lell håller jag eij heller af / Den som sig håller altför braf, / Och samkar genom Pråål och Staat / Hwars Löije, Glosor, Spee och Haat. Lucidor (SVS) 443 (1674). Denne Siukdom är på lång tijdh sankat eendeels genom trägit stilla sittiande, endels genom många travailler och små debaucher. CollMedP 24/3 1684. Knappt hemkommen, från sitt kärleksvärf vid moderns dödsbädd, .. samkar .. (drottning Lovisa) döden i de uppoffringar, dem hon som konungens sjuksköterska ålägger sig. (Cavallin o.) Lysander 188 (1871).
δ) uppväcka l. alstra l. anstifta (ngt); särsk. med avs. på buller l. oväsen l. gräl o. d.; jfr SAMLA 1 e η. Bergklint Vitt. 71 (1774). (Främlingen) hade kommit dit blott och bart för att samka gräl med Purdy. Evensen Kyne Amer. 357 (1926). Sagolikt att fattiga hundratrettiofemtusen själar (dvs. invånarna i Caracas) kunna samka ett sådant buller. Siwertz Jord. 124 (1936).
ε) i uttr. samka ngt över (förr äv. utöver) ngn l. ngt, utsätta ngn l. ngt för l. göra ngn l. ngt delaktig(t) av (en undan för undan ökad mängd av) ngt, draga ngt över ngn l. ngt l. åstadkomma att ngt kommer ngn l. ngt till del; särsk. i uttr. samka ngt över sig l. sitt huvud l. sin hjässa o. d., vinna l. förvärva l. ådraga sig (en undan för undan ökad mängd av) ngt, draga ngt l. låta ngt komma över sig; jfr ζ o. SAMLA 1 e λ. (Jag) hafwer .. swårlighen syndat, .. och samket öfwer migh then ewighe fördömmelsen. Carl IX Cat. Z 2 a (1604). Thetta Ogudachtigha lefwernet .. samkar .. Gudz wrede och rättwijse straff vthöfwer Menniskiorna. Muræus Arndt 1: A 2 a (1647). Du .. samkar Guds välsignelse öfver din hjessa och dina förehafvanden. Crusenstolpe Tess. 2: 217 (1847). Åklagaren .. yrkade strängaste straff på Wallensteen såsom den där hade samkat vanära öfver hela samhället. (Malmberg o.) Nordén VGamlNorrköp. 186 (1913). All världens pappersmakare samka hån och straff över den ärliga viljan och heder och tack över tjuvagärning. Koch GudVV 2: 56 (1916). Du, som är officiellt anställd lekmannamedlare och som sådan lär ha samkat många välsignelser över ditt huvud! Wägner Silv. 131 (1924).
ζ) med bestämning inledd av prep. (förr äv. uppå), betecknande den l. det på vilken (vilket) ngt samlas l. lägges l. riktas o. d.; särsk. dels i uttr. samka ngt på ngn l. ngns skuldror o. d., lägga (en undan för undan ökad mängd av) ngt på ngn resp. ngns skuldror osv., dels i uttr. samka ngt på sig, samla på sig ngt l. ådraga sig ngt; äv. i sådana uttr. som samka synd på synd l. brott på brott, lägga den ena synden till den andra resp. det ena brottet till det andra; jfr ε o. SAMLA 1 e λ. En ogudachtigh samkar synd på synd. LPetri Sir. 3: 29 (1561). Een persohn bekläder Domare Embethe in prima Instantia och tertia .. Samka altså somblige flere Embethen på sigh, än een kan wäl förestå. RARP V. 2: 279 (1655). Jag tror du (dvs. Gud) ingen last på mina skuldror sankar, / För än du pröfwar först, hwad tyngd jag tåla må. Brenner Dikt. 1: 115 (1694, 1713). På det Högl. R(idderskapet) o(ch) A(deln) eij måtte för posteriteten på sig samka något vidrigt omdöme. 2RARP 8: 408 (1734). Samka brott på brott. Franzén Skald. 5: 294 (1836). Alla stormakters ledande män (ha) med sin agressiva kolonialpolitik samkat skuld på skuld. Key SynKrig. 230 (i handl. fr. 1916). — särsk.
α') med avs. på penningskuld o. d., i uttr. samka skuld o. d. på sig l. på ngt, ådraga l. åsamka sig resp. ngt skuld osv. Honn .. sankar mera gäldh vpå sigh ähnn honn kann wara quinna till at bethala. 3SthmTb. 3: 32 (1600). Madz som hemmanet nu åboor, hafwer sanckat stoor skuld på hemmanet. ConsAcAboP 4: 36 (1672). Samka .. skulder på sig. Jungberg (1873).
β') (†) i uttr. samka så l. så många år på sin bak, betecknande att ngn blir så l. så många år gammal, samka många år på halsen, betecknande att ngn blir gammal. CupVen. A 6 b (1669: på halsen). När een Femtij Åhr, har samkat på sin baak. Därs. A 7 a. jfr: Mina åhr, them tiden på migh samkar. Ps. 1695, 300: 15.
γ') (†) med obj. bestående av att-sats, i uttr. samka på ngn att (osv.), lägga ngn till last att (osv.), påbörda ngn att (osv.). Däd giör mig hiärtans Ondt, att Patrons ord sku sanka / På oss, att ey wår Kong syns wara oss mer kiär. Börk Darius 215 (1688).
δ') (†) i uttr. vara samkad på ngn, om ansvar: åvila ngn. Den ansvarighet, som .. är samkad på förbundskansleren, är dock något, hvarur en konstitutionel styrelse .. kan på laglig väg framtvingas. Forssell Stud. 1: 303 (1870, 1875)
ε') [jfr β] (†) i uttr. samka sitt begär och sina tankar på ngn, inrikta l. koncentrera sin åstundan o. sina tankar på ngn, låta sitt öga och sin tanke samka sitt nöje på ngn l. ngt, finna nöje i att se o. tänka på ngn l. ngt. Jag .. / .. lätt mit Öga och min Tanka / Mer på Jägaren, än Jackt och Hund, sit söta Nöje sanka. Dahlstierna (SVS) 325 (c. 1696). Men min swaghet är så stor, / At när jag uppå tig sankar / Mit begär och mina tankar, / Gå the bort förr än jag tror. SionSång. 2: 13 (1745).
Anm. till ζ. Det är ovisst, om tonvikten i vissa av de ovan anförda språkproven legat på verbet l. på partikeln (i vilket senare fall språkproven äro att fatta ss. särsk. förb.); jfr SAMKA PÅ SIG.
η) (†) i fråga om matematiska operationer, i uttr. samka (tal) i en summa, lägga samman (tal) till en summa, samka (var sort) till sitt, lägga i hop (var sort) för sig, samka ngts proportion emot ngt, räkna ut hur ngt förhåller sig i jämförelse med ngt. (Talen) 66. och .. 12. Them jagh .. sanckar i een Summa, som här, i .. 78. Stiernhielm Arch. E 2 a (1644). När således i huar post .. (guld) är skilt ifrån .. (koppar o. silver) och huart thera är sanckat til sitt; så blifuer (osv.). Därs. F 2 b. Att jagh kommer til mitt föresatte Måål; samkar jagh .. Mynt-Metallernes .. Proportion i wichten, emot all-gement Frisk-watn. Därs. H 3 b.
ϑ) med indirekt (äv. refl.) obj., = SAMLA 1 e μ. Samka tich en skatt epter thens aldra högstas budh, han warder tich bätre än något guld. Syr. 29: 14 (öv. 1536; Apokr. 1921: Samla). Den tanken den är svensk, den samkat oss (dvs. oss svenskar) vår ära, / att de som äga jord, de skola vapnen bära. LAHT 1913, s. 19. Allt, som gick i ax / och samkade mig korn och bröd och välmakt. Mörne Morgonstj. 92 (1928). — särsk. (†) = SAMLA 1 e μ slutet; anträffat bl. med indirekt refl. obj. Effter tina hårdheet .. samkar tu tigh sielffuom wredhe på wredennes dagh. Rom. 2: 5 (Bib. 1541). En .. Karl .. hade .. genom liderligit umgänge och många vårdslösade gonorrheer, samkat sig trängsler i (urinledaren). Acrel Chir. 188 (1759). Tvungen af tidernas mindre fördelaktiga ställning at hafva samkat mig skuld. JAhlberg (1799) i FinKyrkohSP 1: 125.
ι) refl. l. ss. dep. (jfr ϑ, b), = SAMLA 1 e ο. Tu (dvs. Gud) kenner wel .. / .. alt thet sigh / j hiertat sanckar. TobCom. E 2 a (1550). På det, at de dagelige inkommande, så Civil som Criminal-Saker, icke måtte .. komma at samkas och ligga oafgjorde, de interesserade Parter til skada och förfång. HC11H 15: 103 (1697). Det synes som effter en långlig hälssa opassligheet welat sig samka till att utbrista på en gång. KKD 6: 269 (1716). Emedlertid samkades åren öfver hans hjessa. Crusenstolpe CJ 2: 180 (1845). — särsk.
α') med bestämning inledd av prep. till, betecknande ngt obehagligt vartill ngt annat obehagligt lägges: läggas, komma. (Överheten bör ordna med införande av matvaror till pestsmittade städer) så at then ene Plåghan och Jämmeren icke sankar sigh til, eller öffwerflöder vthöffwer then andra. L. Paulinus Gothus Pest. 100 a (1623). Till annat elände samkade sig samvetsqvalen att vara urståndsatt .. att hålla Gustafsson med skaffning (vid en segeltur). TIdr. 1886, s. 91.
β') (†) i uttr. ligga och samka sig, ligga till sig. 50 år måste utgöra normal-tiden, hvarunder ett manuskript bör ligga och samka sig innan det tryckes. Almqvist Amor. XXI (1839).
γ') (†) opers., i uttr. samka sig till ont väder, dra ihop sig till dåligt väder. Tidfördrijf B 6 a (c. 1695).
d) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., = SAMLA 1 g; särsk. motsv. b: som samlat l. hopat sig. Desman (dvs. mysken) (som är en samkat blodhläfwer kring Desmekattans (dvs. myskdjurets) nafla) gifwer en starck lucht ifrån sigh. Schroderus Comenius 328 (1639). — särsk. i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. (motsv. c), = SAMLA 1 g δ. Adlerbeth HorOd. 158 (1817). Sade Teiresias, sköt se'n elfenbenstolen tillbaka / samt hemvandrade, tyngd som han var af de samkade åren. Lagerlöf Theokr. 141 (1884). särsk. (†) = SAMLA 1 g δ ι'. Twenne Bröder, som .. hållit alt hwad dhe giort med samkat och enigt Råd. Rudbeck Atl. 3: 89 (1698).
2) = SAMLA 2; äv. med indirekt refl. obj.; äv. med saksubj.; äv. refl. l. ss. dep. Psalt. 104: 22 (öv. 1536). (Konungens bröder) hafue .. / Sanckat en mächta stor Krijgzhär. Messenius Blanck. 22 (1614). Dher Giästebudh hålss, dhijt sanckas giärna slödredh. Grubb 46 (1665). Han hafwer samkat sig en stoor Krigshär. Rudbeck Atl. 2: 259 (1689). De flästa av dessa småbönder, som torgdagen samkat på Alby hotell, .. fröjdade sig. Ossiannilsson Slätt. 25 (1909). Stadshotellet (i Karlskrona) skulle vara värdigt ett hundratusensamhälle. .. Dit samka sig också folk från lägre stånd. SvFolket 13: 188 (1940). — jfr FÖR-, SAMMAN-SAMKA. — särsk.
a) med bestämning inledd av (in) till, betecknande dels varelse(r) hos vilken (vilka) andra varelser samla sig l. med vilken (vilka) varelse(r) förenas l. kommer (komma) tillsammans, dels flotta med vilken fartygsbefälhavare förenar sig; numera nästan bl. bildl. (se b); jfr SAMLA 2 a. (Den övermodige) samkar til sigh alla Hedhningar. Hab. 2: 5 (”3”) (Bib. 1541). Hwart och itt diwr samkar sigh in til sitt kön. LPetri Sir. 13: 19 (1561). Är då att deliberera, hvilket som bättre är, anthen att Louis de Geer går genom och sankar sigh till vår flotta, eller att han (osv.). RP 10: 521 (1644). HH XXXIV. 2: 246 (c. 1715).
b) (numera bl. tillf.) i mer l. mindre bildl. anv., = SAMLA 2 e; äv. motsv. a, med bestämning inledd av (in) till. Wij .. som äre genom tijns Sons wår Frelsares Jesu Christi Evangelium och tijns H. Andes Nådefulla medwärckan samkade till tiine Kyrckio. Svart Ähr. 90 (1560). Lillienstedt Christus 3 b (1686). — särsk. (†)
α) i uttr. som beteckna att ngn efter döden förenas med andra avlidna; jfr SAMLA 2 e α. Tu skal samkas j graffuena medh fridh. 2Kon. 22: 20 (Bib. 1541). Döden är yttersta målet, i dy wij samkas, och ändas. Stiernhielm Herc. 531 (1658, 1668). OWexionius (1688) hos Lucidor (SVS) XIX. särsk. motsv. a, i uttr. samkas l. varda l. bliva samkad (in) till sitt folk l. sina fäder l. till Guds helgon i himmelen l. till fäder och till vänner, särsk. övergående i bet.: dö, gå hädan; äv. i uttr. vara samkad till sina fäder, vara död; äv. i uttr. samka ngn till hans fäder, om Gud: låta ngn dö; jfr SAMLA 2 e α α'. Han wardt siwk och dödde, och wardt samkat in til sitt folk. 1Mos. 25: 17 (Bib. 1541). Iagh skal samkas til mitt folk. Därs. 49: 29. Tå .. alle the som på then tijdhen leffde, woro samkadhe til sina fädher, kom itt annat slechte vp effter them. Dom. 2: 10 (Därs.). Therföre wil iagh samka tigh til tina fädher. 2Kon. 22: 20 (Därs.). Samkas til Gudz Helgon i Himmelen. Emporagrius Cat. K 1 a (1669). Säll den som sankat blir med fred til sina Fäder. Brenner Dikt. 1: 173 (1709, 1713). Att samkas få till fäder och till vänner. Atterbom 2: 192 (1854).
β) i uttr. samka sig till (en lära l. ett omdöme), ansluta sig till (en lära) l. komma till (ett omdöme) o. d., samka sig från (en mening o. d.), ta avstånd från (en mening osv.). Thet är een ganska stoor och gräseligh förarghelse, som altijd ä och ä fölier the heliga Euangelio, at så monge förtwiflade skalkar samka sigh ther til. LPetri 1Post. P 8 a (1555). Wj dra i ödmiukhet där om en stadig Tanka / .. Till Er, som trott de ord, Wår owän om oss fält, / Ath I Er alldels från des wrånga mening sanka. Börk Darius s. 1 (1688); jfr (efter annan hskr.): Att I Er nämre till ett redligt döme sanka. LejonkDr. 263.
γ) i uttr. samka ngn till sin ynnest, göra ngn delaktig av sin ynnest. Hon (dvs. lyckan) will till sin Ynnest sancka / Den som med Flijt och Nijt sig hennes Gunst giör wärt. Dahlstierna (SVS) 256 (c. 1696; i rimställning).
δ) i uttr. samka ngra på ngn, komma ngra att sammangadda sig mot ngn. M. Andreas beskyllade och sin hustru .. Att hon hafuer .. Samkat andra på honom. VDP 1657, s. 284.
c) ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv.; särsk. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om var särskild omgång då renar drivas samman; jfr SAMLA 2 h (α). Med avseende å renskötseln åligger det lappfogden .. att hava tillsyn över att givna föreskrifter rörande lapparnas flyttningar, renskiljningar, sankningar .. (osv.) bliva iakttagna. SFS 1938, s. 1245. Därs. 1949, s. 1307.
3) [jfr 1 c δ, 2] i uttr. samka sold l. sorl, se SOLD resp. SORL; jfr SAMLA 4.
Särsk. förb. (utom i bygdemålsfärgat spr. i vissa trakter numera bl. i vitter l. högre stil): SAMKA IHOP10 04, äv. HOP4 l. (ålderdomligt) TILLHOPA040, äv. 032, förr äv. IHOPA, l. SAMKAS IHOP10 04, äv. HOP4 l. (ålderdomligt) TILLHOPA040, äv. 032. jfr hopsamka.
1) till 1: samla ihop (se samla ihop 1) l. spara ihop (ngt); äv. abs.; förr äv. med indirekt refl. obj., i uttr. samka sig tillhopa ngt, samla ihop ngt åt sig. 1Kor. 16: 2 (NT 1526). Psalt. 39: 7 (öv. 1536; abs.). (Gustav) samkade sigh tilhope ett godt stycke peninge. Svart G1 10 (1561). Rosenfeldt Vitt. 95 (c. 1690: i hopa). Man samkade (efter anfallet) hop öfwer 200 stång-kuhlor. Nordberg C12 2: 640 (1740). De första styfrar jag samkar ihop. Knorring Torp. 2: 40 (1843). särsk.
a) (†) till 1 b, refl., i uttr. samka sig tillhopa med ngt, om ämne: förena sig l. sammansmälta med ngt. Palmchron SundhSp. 366 (1642).
b) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. (motsv. samka 1 c); jfr samla ihop 1 c. Tu samkar kohl tilhopa vppå hans hoffuudh. Ordspr. 25: 22 (Bib. 1541). Jag antar att .. (hästens) förfäder gått och dragit järn .. och under detta ständiga släp samkat hop all den instängda bitterhet .. som (osv.). Fröding ESkr. 2: 231 (1895). särsk. (†)
α) med avs. på stridiga meningar: förena, förlika. Nehrman PrCr. 180 (1759).
β) refl. (i uttr. samka sig ihop l. tillhopa) l. ss. dep. (motsv. samka 1 c ι): samla sig l. koncentrera sig l. hopa sig. (Ständerna böra sammanträda) så mycket oftare, som ährendens wichtigheet och sakernes myckenheet sig ökas och tätt tillhopa samkes. RARP 2: 214 (1636); möjl. ssg. Sylvius EOlai 66 (1678). Alt Förstånd i Werlden hafwer samkat sig ihop hos eder. Lagerström Molière Tart. 19 (1730).
2) till 2, = samla ihop 2; förr äv. i uttr. samka ngra tillhopa med sig, samla ngra kring sig. Dan. 11: 10 (Bib. 1541; Bib. 1917: samla). Then man som samkar nogra tillhopa medh sigh till att öfwerfalla Fougdten, .. miste lijff sitt. Lagförsl. 473 (c. 1606). särsk. (†) refl., i uttr. samka sig ihop l. tillhopa, samla sig, samlas (äv. övergående i bet.: sammangadda sig); jfr samla ihop 2 slutet. Jos. 9: 2 (Bib. 1541). Några uthi Westergöthlandh hafua samkadt sigh till hoopa, och weleth komma myterij till wägha. RA I. 4: 690 (1598). OxBr. 11: 556 (1628: ihop).
SAMKA IN10 4, förr äv. SAMKAS IN. särsk. (†) till 1 b, ss. dep.: samla sig o. komma in (i ngt). Sniö och Slagg (dvs. slask) med sin sälta samkas in i (den genom plöjningen) öpna Jorden. Rålamb 13: 8 (1690).
SAMKA PÅ SIG10 4 0. till 1 c ζ: ådraga l. åsamka sig (ngt); särsk. till 1 c ζ α', med avs. på penningskuld o. d.; jfr samla på sig. RARP 2: 154 (1635). Det kundhe rätt väl her in Senatu corrigeras, om icke Qvæstor samkadhe på sig rest åhrligen. ConsAcAboP 4: 349 (1676). Cannelin (1921). jfr påsamka. Anm. Det är ovisst, om tonvikten i (vissa av) de ovan nämnda språkproven legat på partikeln l. på verbet (i vilket senare fall språkproven äro att hänföra till samka 1 c ζ).
SAMKA SAMMAN10 32 l. 40 l. TILLSAMMAN(S)040, äv. 032, l. SAMKAS SAMMAN32 l. 40 l. TILLSAMMAN(S)040, äv. 032. [fsv. sanka(s) saman] jfr sammansamka.
1) till 1: samla ihop l. spara ihop (ngt); äv. i mer l. mindre bildl. anv.; jfr samla samman 1. Schück VittA 4: 93 (i handl. fr. 1693). Således samka wi samman alla .. (vår nästas) utwärtes förmåner, och hålla dem med .. afwundsiuka ögon emot wår tårftighet. Hoffmann Förnöjs. 159 (1752). GHT 1925, nr 251, s. 10. särsk. till 1 b, refl., i uttr. samka sig samman, samla sig. Tilas PVetA 1742, s. 5.
2) till 2: samla (personer o. d.); äv. ss. dep.: samla sig; jfr samla samman 2. Nattetijdh samkas tillsammans så wäl Män som Qwinnor öfwer några Hundrade. Kiöping Resa 9 (1667). Sancka sina troupper tilsamman. Wrangel Tact. 142 (1752).
SAMKA TILLHOPA, se samka ihop.
SAMKA TILLSAMMAN(S), se samka samman.
SAMKA UPP10 4. till 1, = samla upp 1. Per Hartuikzonn .. sampkade steenn vp, och bygÿnte kasta på honom. 3SthmTb. 5: 51 (1603). Spegel GW 204 (1685). jfr uppsamka.
SAMKA UR10 4. till 1: samla (ngt) o. ta ut det (ur ngt). Därefter samkade man ur fisken ur nätet. Levander DalBondek. 1: 120 (1943).
Ssgr (numera bl. i bygdemålsfärgat spr. i vissa trakter, om ä. förh.): A (†): (1 c) SAMKE-KÖP. sammanlagt pris, sammanlagd köpeskilling; jfr köp 2. (Säljarna) tilstodhe att the .. Sååldt .. wkredha Gårdh (m. fl. gårdar) .. for itt samke kiöp penningar ett hundrat och ffyretiijo mark ortiger. Rääf Ydre 1: 332 (i handl. fr. 1585).
B [sv. dial. (Finl.) sankan- (t. ex. i sankanvatten, uppdämt vatten), till sankand(e), p. pr.]: (1 a) SANKAN-BYTTA, r. l. f. bytta för förvaring av grädde avsedd att kärnas till smör. Hembygden(Hfors) 1916, s. 149 (från Borgå).
C: (2) SANKE-FJÖL, äv. -FJÄL. budkavle av trä; jfr samlings-bricka. Wistrand NordMAllmog. 35 (1909; från Hall.). Kulturen 1938, s. 42 (från Hall.).
Spoiler title
Spoiler content