(2) SAM-NAMN. (numera bl. mera tillf.) namn som användes ss. sammanfattande namn på l. beteckning för två l. flera varelser l. föremål l. företeelser, samlingsnamn. Man .. förklarade .. nationen ur de nationela egenskaperna hos individerna. D. v. s. man antog nationen blott vara ett konventionelt samnamn på en mängd i vissa afseenden lika individer. Claëson 1: 131(1857). (P. J. W. o. L. J. E. Hillemacher,) två bröder och städse oskiljaktigt samarbetande franska tonsättare, födda i Paris, den förre 1852, den senare 1860, vunno hvar för sig Rom-priset vid konservatoriet och ha sedan, under samnamnet ”P. L. Hillemacher”, vunnit anseende genom sånger, pianosaker, orkesterverk och icke minst operor. 2NF 11: 696(1909). —
-NAMNA, f. [senare ssgsleden är fem. motsvarighet till namne(jfr fvn. nafna, f., kvinnlig namne); jfr fvn. samnafni, m., om manlig namne] (†) kvinnlig namne. Sama kwäll gick Ingegärd Kongsdotter af sin kamar, och hittade sin samnamna eller Kolsdotter af sama namn. Björner HalfdÖst. 9(1737). —
-NAMNING. [sannol. efter fvn. samnafni] (†) om ngn som har samma namn som ngn annan, namne. Flera .. samnamningars, både Konungars och Hiältars minnen. Björner Ätt. Föret. 12(1737).
