publicerad: 1964
SAM- ssgr (forts.):
(2) SAM-TAG. (†) i uttr. i ett samtag, sammantaget, tillsammans. Då vet herrn .. mera, än både kronfogden, länsman, prostens och sexmännerna allihop i ett samtag. Almqvist TreFr. 3: 20 (1843). —
(2) -TAGEN, p. adj. [sv. dial. samtagen]
1) (numera i sht i fackspr.) tagen ss. en enhet (utan att skiljas i sina beståndsdelar); osorterad (särsk. till 2 b, om naturprodukt); äv. övergående i bet.: som är av (blandad o. därför) dålig kvalitet. Fällningen samtagen (dvs. ett först utfällt vitt pulver o. ett senare utfällt ljusgrönt ämne) war ganska lättsmällt och blef hwit med blå fläckar. Rinman JärnH 839 (1782). Sekunda kolen .. eller, som de oftast kallas, ”samtagna kol” äro, strängt taget, en blandning af prima kol med tunna flisränder. TT 1880, s. 20. Med ”samtaget grus” avses singelblandad sand, dvs. sand- och stenmaterialet sådant det förekommer direkt i grusfyndigheten. IngHb. 5: 1130 (1948). särsk.
a) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om säd: orensad; motsatt: ren (se ren, adj. 2 c). VRP 1715, s. 126.
b) (numera föga br.) om mjöl: osiktad, sammalen; äv. om bröd: som bakats av osiktat mjöl; jfr sammantaga 1 d α. Fischerström 3: 360 (1781; om bröd). Löwegren Hippokr. 2: 114 (1910; om mjöl).
c) (numera bl. ngn gg om ä. förh.) om lin l. hampa ss. material för tillverkning av garn: som innehåller både tågor o. blånor. Garn af Samtagit Lijn. NVedboDomb. Höstt. 1732, § 19. Samtagen hampa. Rig 1937, s. 127 (om förh. c. 1900).
d) i mer l. mindre bildl. anv. Förutsatt att sällskapet är väl valt och icke samtaget i ett notvarp. Nordenstreng Gripenbg 187 (1921). särsk.
α) som behandlas l. bedömes l. betraktas ss. en enhet l. i ett sammanhang l. tillsammans; sammanlagd; sammanräknad; jfr sammantaga 4 b, c. AB 1845, nr 53, s. 3. Nilson .. (har) anlitats på främmande Bruk till en samtagen tid af nära 4 månader. JernkA 1846, s. 233. (Man kan) icke konstatera en relativ öfvertalighet af kvinnofödslar .. uti de 10 sista årgångarne samtagna. Fahlbeck Ad. 2: 102 (1902). Föremål och människa skola (inom etnologien) ses samtagna. Rig 1949, s. 45.
β) (med ålderdomlig prägel) som icke är av högsta kvalitet, medelmåttig, (tämligen) dålig. Le beau monde de la province förekom mig temligt samtagen. Tegnér (WB) 6: 401 (1827). Afhandlingen .. — en tämligen samtagen encyklopedi — utkom första gången 1775. PedT 1899, s. 372. särsk. (numera föga br.) i komp. Låtom oss erkänna, att .. den tyska teorien (om tragedien) icke är .. annat, än en utstuderad motsats af den fransyska, ett beräknande på den samtagnare folkodlingen, likasom fransmännens på en högre och ädlare. Leopold 5: 187 (c. 1825); jfr Beskow i 2SAH 35: 184 (1861).
Avledn. (till -tagen 2): samtagenhet, r. l. f. (numera föga br.) koncentration (i arbete l. i litterärt verk o. d.). Warburg Ehrensvärd 3 (1893). (Schück o.) Warburg 2LittH IV. 2: 25 (1916). —
(4, 7) -TAKT. om takt som är gemensam för flera personer l. maskiner o. d.; äv. mer l. mindre bildl. Cederschiöld Rytm. 87 (1905). Något .. hjärtegott i hela hans väsen, vilket .. stämde allas hjärtan i glad samtakt med hans eget. AB(A) 1919, nr 54, s. 7.
Spoiler title
Spoiler content