SANKTELMSELD saŋktäl3ms~el2d, äv. saŋt-, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(St. Elmes eld 1795. sanktelmseld (Sankt l. S:t l. St. Elms eld l. Elmseld) 1852 osv.)
Etymologi
[jfr d. Sankt Elmsild, nor. sankt Elms ild, t. Sankt Elmsfeuer, eng. St. Elmo's fire l. light, fr. feu Saint-Elme, it. fuoco di Sant' Elmo, span. Santelmo; förleden är SANKT, adj.; för övr. av omstritt urspr.]
fys. gm urladdning av atmosfärisk elektricitet åstadkommet ljusfenomen som stundom uppträder på spetsiga föremål, t. ex. masttoppar, kyrkspiror, åskledare; elmseld; jfr ELIAS-ELD.Holmberg 1: 703(1795). I storm och oväder tändes .. (sjömännens) slocknande hopp, när de sågo Sanktelmselden .. spela över rånockarna. Hornborg Segelsjöf. 247(1923).
