publicerad: 1965
SARDELL sardäl4, m. l. r. (Weste (1807) osv.) ((†) n. Möller (1807)); best. -en; pl. -er (HovförtärSthm 1634 A, s. 175, osv.) ((†) -en HovförtärSthm 1635, s. 369, Därs. 1636 D, 28/1).
Ordformer
(saradeller, pl. 1733. sardell 1746 osv. sardelle 1807. sardellen, sg. best. 1787 osv. sardeller, pl. 1641 osv. sarteller, pl. 1634—1641. sattellen, pl. 1635. serdeller, pl. 1640. sertelen, pl. 1636. serteller, pl. 1639—1641. zerteller, pl. 1636)
Etymologi
[jfr t., eng. o. ä. fr. sardelle; av it. sardella, diminutivbildning till sarda, sardin, sardell, av lat. sarda, sardin, sardell, samhörigt med roten i önamnet SARDINIEN (jfr SARD, sbst.1)]
1) zool. fisken Engraulis encrasicholus Lin. (äv. kallad äkta sardell), äkta ansjovis. Dähnert 257 (1746). Sardeller äro små fiskar, som hos osz i Swerige icke finnas, utan fångas til myckenhet uti Medelländska hafwet, och i synnerhet omkring ön Sardinien, af hwilken de ock fått sit namn. Schultze Fisk. 81 (1778). Ekenberg (o. Landin) 279 (1889: äkta sardeller). Denna sommar fångades .. ett helt litet stim sardeller i närheten av Lysekil. FoFl. 1933, s. 202.
2) konserv l. inläggning av sardell (i bet. 1); numera nästan bl. om saltad filé av sardell inlagd i olja, ofta hoprullad o. fylld med kapris; i sht förr äv. om liknande inläggningar av andra sillarter; jfr ANSJOVIS 1. HovförtärSthm 1634 A, s. 175. Tag murklor, gäddelefwer, carptungor och små hackade saradeller (inlagde strömmingar). Egerin Kokb. 76 (1733). Med sardeller som handelsvara förstås saltad äkta ansjovis, befriad från hufvud och inälfvor. Walin Födoämn. 70 (1906). Sardeller i rulader med kapris finns färdiga i handeln. StKokb. 119 (1940).
Ssgr (i allm. till 2): SARDELL-BRÖD. [jfr t. sardellenbrot] (†) stekt brödskiva belagd med sardeller, varm sardellsmörgås. Hagdahl Kok. 332 (1879). —
-SMÖR. [jfr t. sardellenbutter] kok. smör uppblandat med finfördelade sardeller. Hagdahl Kok. 214 (1879). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content