publicerad: 1965
SARDIN sardi4n, sbst.1, m. l. r.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er (HovförtärSthm 1641, s. 530, osv.) ((†) -ier Loefling Resa 32 (1752), VetAH 1761, s. 67).
Etymologi
1) zool. (den vid södra o. mellersta Europas kuster förekommande) fisken Clupea pilchardus Walb.; förr äv. om andra sillfiskar som användas för inläggning (jfr 2); jfr PILCHARD. Sardinerne fångades (på ön Fernando de Noronha utanför Brasiliens kust) nära stranden med et kastenät. VetAH 1761, s. 67. Encrasicolus, Sardin, Enjovis, är färsk ogement god och läcker, samt, insaltad på behörigt sätt, allmänt berömd til Saucer och bihang vid annan mat. SÖdmann (1787) hos BBergius PVetA 1780, 2: 313. Sardinen är .. en speciell art (av sill), vilken är utsatt för fångst i Engelska kanalen och vid kusterna av Frankrike, Spanien, Portugal och Italien. Bolin VFöda 221 (1933).
2) konserv l. inläggning av sardin (i bet. 1) i olja l. tomatsås; äv. om andra sillfiskar inlagda på liknande sätt. HovförtärSthm 1641, s. 530. Sardiner i Olja. SvT 1852, nr 14, s. 4. Under namn af sardiner säljes från Norge och England ofta Skarpsill. Ekenberg (o. Landin) 280 (1889). Bred äggvita eller äggula över varje smörgås. Lägg en väl avrunnen sardin därpå. StKokb. 119 (1940). — särsk. i jämförelser l. bildl., med tanke på att de i en konservburk inlagda sardinerna ligga tätt packade. Mattsson Resebr. 105 (1908). Innanför (dörren) lever .. (hotellgästen) som en sardin i en låda. Mencken SamlFörd. 23 (1931).
Ssgr (i allm. till 2; ssgr som hänföra sig till 1 avse utländska förh.): (1) SARDIN-AGN. fisk. agn använt vid sardinfiske. Lindström Blåst. 20 (1928). —
-ASK. = -låda; äv. i jämförelser o. bildl. (jfr -burk). KatalPUBergström 1932, Somm. s. 31 (om fat). Då baracken var fullproppad som en sardinask. Diktonius JKub. 94 (1932). —
-BRYTARE, r. l. m. (numera mindre br.) konservöppnare för sardinburkar. Langlet Husm. 848 (1884). Östergren (1937). —
-BURK. konservburk för l. med sardiner; äv. i jämförelser l. bildl., med tanke på att de i en konservburk inlagda sardinerna ligga tätt packade; jfr -låda. Lindqvist BakMoln. 19 (1911). En kvav kasärns groteska / sardinburk av horisontella kroppar. Selander Dag 88 (1931). —
(1) -FISKERI. plats där sardinfiske bedrives l. rörelse för bedrivande av sardinfiske. Ekenberg (o. Landin) 281 (1889). —
-FÖRPACKNING. (tillf.) särsk. bildl., om förhållandet att personer leva hoppackade ss. sardiner i en konservburk. Karlgren BolsjevRyssl. 215 (1925). —
-GAFFEL. [jfr t. sardinengabel] (liten bred) gaffel använd att ta (o. servera sig) sardiner ur en konservburk o. d.; särsk. om sådan gaffel med en tvärslå mellan gaffelns (tre) piggar; jfr -kniv, -spade. BoupptVäxjö 1892. —
-LÅDA, r. l. f. sardinburk; stundom äv. om litet fat avsett att lägga upp sardiner på; äv. i jämförelser l. bildl. (se -burk). Strindberg NRik. 61 (1882). BoupptVäxjö 1898 (om fat). När (fotbolls-)spelet är öfver, tillbaka till stationen och in i sardinlådan igen med en ny nattresa i perspektiv. Vallentin London 254 (1912).
Ssgr: sardinlåde- l. sardinlåds-anarkism. (tillf.) anarkism vars anhängare använda hemmagjorda, av sardinburkar o. d. tillverkade bomber. Den stora allmänheten förband .. (Nobels uppfinningar) närmast med förstörelse, våldsdåd och sardinlådsanarkism. Hellström i 3SAH LVII. 1: 8 (1946).
-bomb. bomb tillverkad av sardinlåda. Liksom småmordsteorien och sardinlådebomberna äro antikverade och mögliga, likaså har sabotagetrafiken mistat sin resonans. Förbundet 1913, nr 12, s. 1. —
-TRÄNGAS. [jfr -burk, -låda] (tillf., skämts.) trängas ss. sardinerna i en sardinburk. Vi som sardinträngs i bussar och spårvagnar. Idun 1950, nr 20, s. 11.
Spoiler title
Spoiler content