SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1965  
SAVANT, adj.
Etymologi
[av fr. savant, eg. p. pr. av savoir (se SAVOIR)]
(†) lärd, kunnig. Att en, som vil förtjena att kallas savant, icke bör, jämte det att han än skulle excellera uti ett vist studium, vara ignorant i ett annat. Annerstedt UUH Bih. 5: 121 (i handl. fr. 1783). Pfeiffer (1837).
Spoiler title
Spoiler content