SCHAGRÄNG ʃagräŋ4, sbst.2, l. (nästan bl.) CHAGRIN ʃagräŋ4, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -er (SD(L)).
(numera knappast br.) sorg; bekymmer; förtret, grämelse, harm. 2RARP 5: 304 (1727). Upp, dam och spel samt glädjeskri! / Chagrin, migraine, farväl! Bellman 5: 117 (c. 1775). Orsaken till en själssjukdom, sådan som Tegnérs, är gerna ganska komplicerad. .. Och här funnos en mängd sammanstötande chagriner, som hos ett så lättrörligt sinne som Tegnérs voro i stånd att åstadkomma en rubbning. SD(L) 1901, nr 44, s. 2. Cannelin 99 (1921).
