SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1965  
SCHARTAUSK ʃar4tausk l. -ta͡ωsk, förr äv. SCHARTAUISK, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-isk 1839—1861. -sk c. 1855 osv.)
Etymologi
[avledn. av personnamnet Schartau (jfr SCHARTAUAN, sbst.1)]
som är karakteristisk för l. utgått från l. har samband med Henrik Schartau; schartauansk. Schartauisk christendom. Newman NordskVäck. 334 (i handl. fr. 1839). Den schartauska rörelsens egendomligt objektiverade pietism (har) lyckats grundmura ett av kyrksamhetens fastaste bålverk. Brilioth SvKyrkKunsk. 12 (1933).
Spoiler title
Spoiler content