SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1965  
SCHISMATISERA, v. -ade.
Etymologi
[jfr t. schismatisieren, eng. schismatize, ffr. scismatiser (fr. schismatiser); avledn. av SCHISMA]
(†) motsv. SCHISM o. SCHISMA 2: söndra, splittra; särsk. motsv. SCHISM a, SCHISMA 2 slutet: åstadkomma kyrklig schism l. ha en (från ortodox lära o. d.) avvikande religiös tro. De meningar, i hwilka .. (sekterna) schismatiserade från den orthodoxa bekännelsen. SvLitTidn. 1821, sp. 282. Schismatisera, (dvs.) söndra i trossaker. Dalin (1871). Schismatisera, (dvs.) söndra, splittra. Ekbohrn (1904).
Spoiler title
Spoiler content