publicerad: 1965
SCINTILLATION ʃin1tilaʃω4n l. 01—, äv. si- l. ski-, äv. -atʃ-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. szintillation, eng. o. fr. scintillation; av lat. scintillatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till scintillare, skimra (se SCINTILLERA). — Jfr SCINTI-]
1) astr. om stjärnornas gnistrande l. tindrande (som beror på hastiga, ofta med färgväxling förbundna förändringar i stjärnornas ljusstyrka, vilka förändringar i sin tur förklaras av att atmosfärens täthet ständigt växlar). Melanderhjelm Astr. 1: 111 (1795). Att klart väder råder, är ej i och för sig ett bevis på att astronomiska observationer med fördel kunna utföras. Luftens oro kan vara .. för stark, något som vanligen ger sig tillkänna i stjärnornas blinkning eller scintillation. (Ångström o.) Lundmark Världsr. 2: 133 (1927).
2) fys. o. tekn. fenomen i form av ljusglimtar l. ljusblixtar, vilket uppstår när strålningskvanta l. partiklar från kärnor träffa ett fluorescerande ämne (t. ex. en skärm överdragen med sidotblände l. dyl.); särsk. i individuell anv., om sådan ljusglimt l. ljusblixt. 2NF 22: 868 (1915). Genom observation av antalet ljusblixtar, scintillationer, kan kvantitativa mätningar av radioaktiva sönderfall göras. TT 1955, s. 169.
Ssgr (till 2; fys. o. tekn.): SCINTILLATIONS-DETEKTOR ~detäk2tor, r.; best. -n; pl. -er -tektω2rer. [jfr eng. scintillation detector; med avs. på efterleden jfr rök-detektor] strålningsdetektor (dvs. instrument för indikering av strålning) baserad på scintillationsmetoden; jfr -räknare. TT 1955, s. 169. —
-METOD(EN). [jfr t. szintillationsmethode, eng. scintillation method] om metoden att registrera strålningskvanta o. kärnpartiklar gm registrering av de scintillationer som de åstadkomma hos ett fluorescerande ämne. NaturvForsknRådÅb. 1950—51, s. 35. —
-MIKROSKOP. (i sht förr) apparat för undersökning av radioaktiv strålning, bestående av ett med en scintillationsskärm sammanbyggt mikroskop varmed scintillationerna betraktas, spintariskop. SvUppslB 22: 402 (1935). —
-RÄKNARE, r. l. m. [jfr t. szintillationszähler, eng. scintillation counter] instrument för automatisk registrering o. räkning av scintillationer utsända från ett fluorescerande ämne (kristall l. vätska) som träffas av strålningskvanta l. kärnpartiklar. TT 1949, s. 468. —
-RÄKNING. [jfr t. szintillationszählung, eng. scintillation counting] jfr -räknare. NordMed. 1954, s. 1385. —
-SKÄRM. [jfr t. szintillationsschirm, eng. scintillation screen] för observation l. registrering av scintillationer använd skärm överdragen med fluorescerande ämne. Dædalus 1953, s. 134. —
-SPEKTROMETER. [jfr t. szintillationsspektrometer, eng. scintillation spectrometer] för spektrografisk registrering av strålningsenergi avsedd apparat som (utgör en utbyggnad av scintillationsräknaren o.) bygger på principen att ljusstyrkan hos scintillationerna vid vissa scintillatorer äro proportionella mot den infallande strålningens energi; jfr scintillo-graf. NaturvForsknRådÅb. 1950—51, s. 35. —
Spoiler title
Spoiler content