publicerad: 1965
SEDERMERA se3der~me2ra, adv.1, adj. oböjl., prep. o. konj., förr äv. SEDERMERE l. SEDERMERO l. SEDANMERA l. SENEMERE, adv., adj. oböjl., prep. o. konj.; förr äv. SEDERMER l. SEDANMER, adv.1, prep. o. konj.
Ordformer
(sedanmer 1722. sedanmera 1622. sedermehro 1633—1645. sedermer 1541—1788. sedermer' 1727. seder mera 1640. sedermera 1530 osv. seder mere 1544—1586. sedermere 1613—1664. sedherme 1527 (trol. felskrivning). seenmeere 1596. senemere 1596. sidermer (sij-) 1652—1660. sidermera (sij-) c. 1606—1663. sidermere (sij-) 1536—1635. sidhrmera 1598)
Etymologi
[fsv. siþarmer, siþarmera (motsv. fvn. síðarmeirr, adv.), ssg av sidhar, adv. komp., till ett fsv. adj. motsv. SID, sen, o. mer, mera (se MER). Formerna sedanmera, sedanmer o. senemere ha uppkommit gm anslutning av förleden till SEDAN, adv.]
I. adv.
1) ss. temporalt adv., betecknande att ngt inträffar l. äger rum vid en tidpunkt l. under en tidrymd som följer efter (är senare än) en annan (angiven l. på annat sätt bestämd) tidpunkt l. tidrymd l. efter avslutandet av en viss handling l. ett visst skeende: vid en senare tidpunkt l. under en senare tidrymd l. ett senare skede; vid ett senare tillfälle, någon tid l. gång l. något senare; därefter; efteråt; längre fram (i tiden); sedan (se SEDAN, adv. I 1); i vissa fall svårt att skilja från 2 l. 3. Tu haffuer sedhermeer giordt een bätre barmhertugheet än tilförenne. Rut 3: 10 (Bib. 1541). I ded förste subdele[gerades möte] .. skedde store lyffte[n och] loffuades att lägred skulle .. [skillies] åth. .. I ded möthe som sijdermehra skedde, ville de väl dette inted bestå, men (osv.). AOxenstierna 2: 533 (1622). Den 13 Februari (1708) blef capten Bengt Horn .. död på marschen straxt vid staden Wisniow i Påhln och där sammastädes begrafven .. men liket sedermer förd till staden Willna och därifrån hem till Svärjet. LKagg (c. 1750) i HH 24: 98. Denne gosse (som icke kunde ljuga) blef sedermera en utmärkt man, som under namnet Georg Washington befriade sitt fädernesland och med vishet rådde öfver millioner människor. LbFolksk. 3 (1890). (Anton Nyström) refererade på kongressen den föreslagna och sedermera antagna resolutionen, som erkände strejkrätten. Höglund Branting 1: 28 (1928). Den av Gustav Vasa uppsatta drabantkåren, ett stridande förband, varav sedermera blivit Svea Livgarde. Kulturen 1945, s. 20. — särsk.
a) (†) i uttr. nu sedermera, för att beteckna innevarande tidpunkt ställd i relation till en viss tidigare (angiven l. på annat sätt bestämd) tid- (punkt): nu efter en längre l. kortare tid, nu i motsats till vad fallet var tidigare, numera. RP 3: 160 (1633). Dock hafwer man nu sedermera befunnit, at förutan de skuld-fordringar, som A:o 1660 woro, så är under Kongl. Maj:ts omyndiga år til 1672, åtskillige skuldfordringar lämnade obetalte, til många Tunnor Guld, ja, Millioner. HC11H 9: 71 (1697).
b) (i sht i utpräglat skriftspr.) ställt omedelbart framför en titel, ss. adverbial i en elliptisk sats l. satsförkortning, angivande att ngn (som vid den tidpunkt som framställningen avser innehar en annan titel l. saknar sådan) vid en senare tidpunkt bär (o. är känd under) den angivna titeln; jfr II 2 a samt SEDAN, adv. I 1 c. Swedberg Lefw. 58 (1729). Brigadchefen, öfversten, sedermera excellensen grefve A. F. Skjöldebrand. Hultin Minn. 11 (1872). Professorn, sedermera justitierådet och universitetskanslärn Ernst Trygger. Östergren (1938).
c) (numera bl. tillf.) med mer l. mindre klart framträdande komparativ bet., i förb. med (ss. motsats till) förr; jfr 3 d. Ehuru att en Broder är förr adlat och den andra sidermehr, äre dhe doch af en familie. RARP V. 1: 60 (1652).
2) ss. temporalt adv.: efter l. ända från den tiden l. dagen l. stunden (o. allt framgent l. till en viss tidpunkt, oavbrutet l. då o. då), sedan dess, alltsedan, sedan (se SEDAN, adv. I 2); jfr 1. Kolmodin QvSp. 1: 502 (1732). Först vid sin tredje riksdag .. förflyttades han till det vigtiga statsutskottet, der han sedermera fick behålla sin plats intill dess han såsom statsråd icke vidare var dertill berättigad. Rundgren i 3SAH 2: 77 (1887). Konsulernas (i Rom) ämbetstillträde .. flyttades (år 153 f. Kr.) till den 1 januari och (förblev) sedermera .. på denna dag. Nilsson FestdVard. 192 (1925). Jag kan inte erinra mig att jag sedermera promenerade med jungman Blom. Hellström Malmros 238 (1931).
3) (numera bl. tillf.) med försvagning av bet. av temporal relation o. med mer l. mindre klart framträdande (bi)bet. av annat samband mellan ifrågavarande företeelser; jfr dels 1, 2, dels SEDAN, adv. I 4.
a) med mer l. mindre klart framträdande kausal l. instrumental l. konsekutiv (bi)bet., = SEDAN, adv. I 4 a. (Banér har) satt sielfwe Krigzbördan vthj Keisarens eget Arfland; Så at dhe Sidermehra dehres många onda förehafwende .. icke hafwe kunnat fulföllia. RARP 3: 141 (1640). Jag undrar .. hwj du (dvs. svalan) så kånstigt bygger, / okk at du sedermer, för andra Diur ä trygger. Warnmark Epigr. D 4 b (1688).
b) med mer l. mindre klart framträdande konditional (bi)bet., = SEDAN, adv. I 4 b. Allestädes, hvarest Hierarchien ännu herskade, med det Aristocratiska välde, som derpå sig fotade, kunde den störste Konung med de bästa upsåt och förträffeligaste egenskaper föga uträtta, förr än desse hinder blefvo undanröjde. Sedermera berodde alt på Regentens egen uplysning och mildhet. Schönberg Bref 1: 255 (1778).
c) med mer l. mindre klart framträdande koncessiv (bi)bet., = SEDAN, adv. I 4 c. Förlofwar eller giffter någor ena qwinna twå män till ächta, böte fyratijo loodh sölf .. och then henne sidermera tager böte 3 lood sölff. Lagförsl. 303 (c. 1606).
d) med tanke väsentligen på ordningsföljden mellan olika företeelser som i tiden följa efter varandra l. för att beteckna ordningsföljden mellan olika företeelser utan tidsrelation till varandra, = SEDAN, adv. I 4 e; jfr 1 c. Spegel GW 34 (1685). De vigtigaste af brott, som röra Status personæ, äro åter i blott privat afseende de som röra makars, barns och föräldrarnes Status: sedermera i ordningen de som röra förhållandet mellan förmyndare och pupiller med alla dess arter: sist komma de, som röra förhållandet mellan tjenare och husbönder. Biberg 3: 268 (c. 1823). Vi stego ur tåget vid Vincennes. .. Vi fortsatte sedermera genom skogen, som är utomordentligt vacker. Lagergren Minn. 2: 44 (1923).
4) (numera knappast br.) = SEDAN, adv. I 5. Schück Wivallius 1: 251 (i handl. fr. 1648). Dhe hafwa redan een lijten wacker snell gosse, och sedermehra går hon flux hafwandes och på wäntandes foot. VDAkt. 1704, nr 68. Sedermer är ock fördömmeligit, i sin Hemnde-Rett at bli af andra orettferdeligen intalt, eggiad och hitzad. Sahlstedt Hoffart. 189 (1720). Fina och trevliga kvinnfolk, roliga att språka med. .. Ja, en sådan kjolställning på dem sedermera! Högberg Storf. 12 (1915); jfr SEDAN, adv. I 5 c β α'.
II. adj.
1) (†) om tid: senare. Med the Loffsånger, som helige Män wid Reformations Tijden giordt hafwa, låta wij oss nöja, .. Ehuru i sedermera tijd Booktryckiare då och då hafwa nogra affsättia låtit. Ekman Siönödzl. 156 (1680).
2) om företeelse l. föremål l. person: som inträffar l. äger rum resp. har tillkommit l. existerar vid en tidpunkt l. under en tidrymd som är senare än tiden för en annan (angiven l. på annat sätt bestämd) företeelse osv., senare; utom i a numera bl. ngn gg, om skeende. G1R 7: 76 (1530). Efter H. K. M. bådhe för, och nu vthi sijn sidhermere skrifwelse medh Jacob Classon för .. (rådsherrarna) intercederet hafwer. Chesnecopherus Skäl S 3 a (i handl. fr. 1592). I K. Magni Eriksons och sedermera konungars Historia. Schück VittA 2: 401 (i handl. fr. 1675). Dhe Runestenar, som sedermera Ransakningar hafwa uthwist .. än wara (i Västergötl.). Därs. 422 (i handl. fr. 1687). En historisk översikt angående medicinalstyrelsens uppkomst och sedermera utveckling. SvD(B) 1927, nr 331, s. 5. — särsk.
a) (numera knappast br.) ss. attribut till sbst. betecknande titel o. d., angivande att ngn (som vid den tidpunkt som framställningen avser innehar en annan titel l. saknar sådan) vid en senare tidpunkt bär (o. är känd under) den angivna titeln; jfr I 1 b. Der bodde en f.d. kammarjungfru hos prinsessan Sofia Albertina och en sedermera glasmästare. Topelius Vint. I. 1: 12 (1863, 1880).
b) (†) i uttr. vårfrumässa l. vårfrudag sedermera, om den senare (dvs. den 8 september) infallande vårfrumässan; jfr I 1. Haffuom wij och Sampttyckt och Stadfäst .. (skarabornas) frij marcknadhar .., theslighes thera egna torghdaghar Om Wårfrudmessa dyra, Wårfrudmessa Sedherme Tomesmessa och Skärdaghen. G1R 4: 303 (1527). Wijborgx borgere måge årligen haffue tesze frij marcknader, Förste i Jeskis vm Pedermesze, Annen i Lapuisz vm warfruedag sidermere (osv.). Därs. 14: 189 (1542). Vårfrudag sedermera. Staf Markn. 261 (cit. fr. 1583).
3) (†) med försvagning av bet. av tidsrelation o. med tanke väsentligen på ordningen mellan olika företeelser som i tiden följa efter varandra l. för att beteckna ordningsföljden mellan olika företeelser utan tidsrelation till varandra: senare; äv. i substantivisk anv. Att thenne .. hustru Brijgitta Hanss Bryningx epterleffuerska må och skall kiennas widt thenn Gård igenn, som kallas Bryningxgårdenn som honn och hennes sedermera bonde, Anderss Fordesonn för några åår szedann gåffue till vpsala domkyrko. G1R 8: 207 (1533); jfr 2. Blef beslutidh, att hon dän seenmeere (av männen) skall behålla, efter dhe äre wigde, och skole dhe dhän förrige (som kommit hem från kriget o. kräver pengar av hennes andre man) intedh mera gifua. ÄARäfst 186 (1596). Blef för then skuld thet förre (brevet angående ett testamentariskt förordnande) gillat och thet sidhrmera ogillat. BtSödKultH 12: 85 (1598). Bureus Påw. D 1 b (1604).
III. (†) prep.: sedan, alltsedan, efter. Fogher (dvs. låter) E. Excell. jagh hermedh tiänstvilligen förnimma, att sedermehro mitt seneste aff den 9 hujus inthet synnerliget här ähr förreluppen. OxBr. 9: 651 (1645). Dhenne oförwägne Prästmannen; hwilken och sedhermehr sin hemkombst ifrån Wexiöö hafwer .. ökat och graverat dhen suckan. VDAkt. 1678, nr 244.
IV. (†) konj.: efter det att, sedan; äv. med försvagning av bet. av temporal relation, med (bi)bet. av annat samband mellan de företeelser som anges i den av sedermera inledda bisatsen o. dess huvudsats; jfr SEDAN, adv., prep. o. konj. IV 1, 2, 5. OxBr. 5: 39 (1613). Wij hafwa .. exempel, huru en och annan som Starren hafwer hafft, wijd Brunn ingen (förändring), utan i längden .. hafwer sin passion entel(igen) öfwerwunnit; Hwilket hopp man och sig om denne (blinda) pigan giör, emedan man sedermehr hon ifrån Brunn afreste, ingen underrättelse om hennes tilstånd haar hafft. Tranæus Medewij 71 (1690). Nu sedermehra jag bekom Högwyrd. Consistorii Citation, sände jag den allenast med Klockaren honom til handa. VDAkt. 1703, nr 467.
Spoiler title
Spoiler content