SEDES sede4s, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. (i bet. 2) -er040.
Ordformer
(sedecer, pl. 1857. sedes (-és) 1786 osv. sedetz 1745, 1755)
Etymologi
[jfr t. sedez; av nylat. (in) sedecimo, (i) sedesformat, av lat. (in, i, se IN-, prefix1, o.) sedecimus, sextonde, till sedecim, sexton, av sex (se SEX, räkn.) o. decem (se TIO); jfr med avs. på bildningen DUODES]
1) (i fackspr.) format på pappersblad l. bok, som (motsvarar det som) erhålles, då ett ark papper dubbelvikes fyra gånger (o. delas i sexton lika blad). En bok i sedetz. Möller(1745; under seize). De brukligaste mindre (bok-)formaten näst oktaven äro duodesen med 12 och sedesen med 16 blad på arket. UB 6: 512(1874). Till slutet af .. (1500-talet) torde man böra hänföra den Visbok i sedes, hvilken för närvarande förvaras på Kongl. Biblioteket. Schück SvLitH 1: 368(1888). Dahl BibliotHb. 2: 112(1931).
2) (i vard. fackspr.) bok(band) i sedesformat. Weste(1807). Sedeserna har jag ställt på en särskild hylla. Östergren(1938).
Ssgr: (jfr 2) SEDES-BAND. [jfr t. sedezband] bokband i sedesformat. Wikforss(1804; under sedezband). —
(1) -FORMAT. [jfr t. sedezformat] Björkegren(1786; under seize). SvLittFT 1833, sp. 617. Landsmålsarkivet i Uppsala .. omfattar för närvarande inemot en halv million blad i sedésformat. Rig 1918, s. 156.—
(2) -UPPLAGA~020. (bok)upplaga i sedesformat. 2UB 10: 175(1906).
