[fsv. säghlsten; jfr fd. sighælsteen (d. sejlsten, ä. d. äv. sejersteen), nyisl. segulsteinn; sannol. av mlt. segelstēn (av segelen o. stēn; se SEGLAresp. STEN), motsv. mnl. seilsteen (holl. zeilsteen), mht. sigelstein, segelstein (ä. t. segelstein); benämningen syftar på magnetens användning inom navigationskonsten (jfr KOMPASS); formerna med r bero sannol. (åtminstone delvis) på anslutning till SEGER, sbst.1 (l. SEGER-STEN, sbst.2)]
(numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) naturligt magnetisk järnmalm; särsk. om (långsträckt) stycke av sådan malm; jfr MAGNET-STEN;äv. allmännare: magnet l. kompass; äv. bildl. (jfr MAGNET b). (Lat.) Magnes (sv.) seghelsteen han drager iern til sich. VarRerV 51(1538). Item skall qwinnan som pijnas med barn hålla en segersten i sin hand, tå föder hon sachtmodeligh snartt och lyckosampt. OMartini Läk. 35(c. 1600). Segelstenen är uppfunnen här i Nordsiön eller Östersiön hoos Hyperboreos. JTBureus(1610) i 2Saml. 4: 40. Segersteenen wender sigh enda i Norr. Schroderus Comenius 88(1639; t. texten: Der Magnetstein). Män säll ok trefald säll! then som sigh weet at wända, / Hwart Himlens Segel-Steen draer Sinnet. Lucidor (SVS) 317(1673). Magnet. Segelsten. .. Är en jernmalm, hvilken lagder vid jernfilspån eller jernbitar, straxt drar dem til sig; visar ock polerna. Wallerius Min. 262(1747). (G. Bonde) som såg sitt Sjö-Ur omvridit, dess Segersten rubbad, Sjö-korten ändrade och oväder upstiga mot horizonten, refvade sine segel. Tilas ÅmVetA 7/6 1766, s. 22 (i bild, i fråga om politisk omvälvning).UpplFmT 44: Bil. 288 (1930; i referat av J. T. Bureus' framställning).
Ssgr (†): A: SEGELSTENA-BERG. malmberg innehållande magnetisk järnmalm. Thet sæghersthena bergh som her wthij östhergöthlandt fwnneth ær. G1R 2: 197(1525).
B: SEGELSTENS-GRUS. malmgrus av magnetisk järnmalm. Segersteens grus .. som han hadhe tagit i Östergötland. Bureus Suml. 33(c. 1600).
