SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1966  
SEJOUR seʃω4r, äv. seʃɯ4r, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Etymologi
[liksom t. sejour av fr. séjour, till séjourner (se SEJOURNERA)]
temporär vistelse (på en plats); företrädesvis om en sådan vistelse med visst syfte (t. ex. för rekreation, bad, kur, verksamhet av visst slag). Min florentiniske sejour. SvBrIt. 1: 67 (c. 1700). Min sejour vid riksdagen. 2RARP 20: 528 (1761). Kvällen före The Band Box premiär började (sångerskan) Ella Fitzgerald en sejour på Birdland. Estrad 1953, nr 2, s. 7. Leopolds första sejour i Uppsala räckte inte mer än två terminer. Holmberg Leopold 1: 89 (1953). — jfr BAD-, BRUNNS-, RIKSDAGS-, RIVIERA-SEJOUR m. fl. — särsk. (numera föga br.) i överförd anv.: besök; äv. i sådana uttr. som göra sejour, göra besök, på sejour, på besök. FrGSkånHem 127 (1926: ). Därs. 230.
Spoiler title
Spoiler content