publicerad: 1966
SEKUNDA sekun3da2 l. 040, adj. oböjl.
Ordformer
(förr äv. sec-)
Etymologi
1) som utgör den andra i ordningen.
a) bankv. om växel: som utgör det andra exemplaret av en i flera exemplar utfärdad växel. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 162 (1701). SvBanklex. 484 (1942).
b) boktr. om form l. del av ark o. d.: som innehåller resp. utgör l. tillhör arkets andra kolumn l. sida. 2UB 10: 191 (1906). Key Amatörbokb. 24 (1916). SvUppslB 24: 439 (1935).
2) om vara l. varusort o. d., med mer l. mindre tydligt framträdande tanke på en indelning i olika klasser med hänsyn till kvalitet: som är av l. tillhör den näst högsta kvalitetsklassen l. sorteringen l. det näst bästa i sitt slag l. som är av l. tillhör sämre l. lägre kvalitetsklass l. sortering, icke förstklassig l. prima; utan bestämd avgränsning från 3. Fåren i Spanien klippes allenast en gång, den bästa ullen på ryggen kallas prima, under buken secunda. König LärdÖfn. 5: 76 (1747). Jernet sorteras i Prima och Sekunda. JernkA 1865, s. 302. Sågade trävaror indelas i sex, alternativt i sju kvalitetsklasser ..: Prima eller Första sort .. Sekunda eller Andra sort .. Tertia eller Tredje sort (osv.). Edberg TräB 135 (1929). Sekunda bokved. SFS 1940, s. 131. (Oplockat fjäderfä) indelas i kvalitetsklasserna prima, medio och sekunda. Träskman Fjäd. 109 (1948). — särsk. (vard., numera bl. mera tillf.) om liv (se LIV I 11 c): som från försäkringssynpunkt icke är av bästa slag o. som medför placering i högre riskklass (med högre premier); jfr PRIMA, adj. 2 b. VL 1899, nr 238, s. 3. SD 1899, nr 478, s. 4. särsk. oeg. l. bildl., om stads o. d. liv: skröplig l. torftig o. d.; jfr PRIMA, adj. 2 b slutet. Lybeck GPprFalunDal. 1: 91 (1940).
3) (ngt vard.) i allmännare anv. (utan särskild tanke på någon indelning i olika kvalitetsklasser o. d.) l. oeg. l. bildl. (jfr 2 slutet): som icke är av högsta klass, andra klassens l. rangens; som är av sämre kvalitet, icke förstklassig, icke fullgod, dålig; jfr 2. Flere patroner man ser här förstås (på kalaset hos den rike lantpatronen), / Fast icke så prima som värden gunås, / Men sekunda. Nordlund Bit. 144 (1894). Ett vaxkabinett af sekunda sort. Wallengren Mann. 143 (1895). En sekundär litteratur behöver ej vara sekunda. Diktarens största triumf är, då han kan .. säga: jag vet mycket väl, att jag inte skapat av intet — men jag har skapat något nytt. SvD(A) 1934, nr 110, s. 14.
Ssgr (i allm. till 2, i sht handel. Anm. Vissa här behandlade ssgr kunna äv. hänföras till sekunda, sbst.): (1 a) SEKUNDA-BREV. (†) = -växel. FörordnVexelhandeln 1798, § 2. Danckwardt SmndrFörf. 438 (1823). —
(1 b) -FORM. [jfr t. sekundaform] boktr. om den tryckform som innehåller tryckarkets andra sida; motsatt: prima-form; jfr sekunda, sbst. 3. Fahlgrén Boktr. 73 (1853). —
-STÄMPEL. stämpel som anbringas på vara för att utmärka sekunda kvalitet. Varulex. Beklädn. 412 (1945). —
(3) -TEATER. (numera föga br.) = sekund-teater. Engström Lif 75 (1907). I en fröken B. hade sällskapet en ung, lofvande talang, som skulle med heder fyllt sin plats på en sekundateater. Hallner PysGubb. 137 (1920). —
(1 a) -VÄXEL. [jfr t. sekundawechsel] bankv. om andra exemplaret av en i flera exemplar utfärdad växel. Risingh KiöpH 59 (1669). Ekbohrn (1868). —
Spoiler title
Spoiler content