SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1967  
SELENIT sel1eni4t l. se1l-, sbst.1, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. selenit, eng. selenite, fr. sélénite; av gr. σεληνίτης, substantivering av σεληνίτης, adj., som är från l. hör till månen o. d., till σελήνη, måne (se SELENO-). — Jfr SELENIT, sbst.2, SELENITISK, adj.2]
(i vitter stil) måninvånare, månmänniska. Cronstrand ÅrsbVetA 1825, s. 340. Jag (spatserade) framåt i en park af .. björkar (på månen). Det skedde i afsigt att träffa någon månmenniska, någon selenit — för att tala lärdare. Palmær Eldbr. 103 (1842). SvD(B) 1954, nr 256, s. 11.
Spoiler title
Spoiler content