publicerad: 1967
SELTERS säl4ters, r. l. m.; best. -en; äv. (utom ss. förled i ssgr numera föga br.) SELTER säl4ter l. SELSER säl4ser l. (numera föga br.) SELTSER säl4tser, r. l. m.; best. -n; äv. (föga br.) SELTS säl4ts, n.; best. -et; äv. (i bet. II) SELSE säl3se2 l. SENSE sän3se2, förr äv. SELTSE, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(selse- i ssgr 1836 (: Selse saker, pl.)—1926 (: selsekrusen, pl. best.). selser- (sellser-) i ssgr 1838 (: Sellserkärl)—1854 (: Selser Bäcken). selter 1914—1930 (: Selterglas). selters 1836 (: Selterskrus), 1840 osv. selteser 1796. seltser (celzer, sel(t)zer) c. 1785 (: Celzer-Krus), 1802—1914 (: Seltserkärl). seltze- i ssg 1870 (: Seltzeskål). selz 1936. sense- i ssg 1956 (: sensefabriken, sg. best.; om ä. förh.). sälser- i ssg 1794 (: sälserkrus). sältser- i ssg 1762 (: Sältserkrukor, pl.). sälze (sältze) 1843 (: Sältze Ankare)—1854. zelters- i ssg 1843 (: Zelterskruka). zeltser (zeltzer, zellzer) 1832 (: Zellzer Ankare)— 1900)
I. [jfr d. selters (i ä. d. äv. seltser, selser), nor. selters, t. selters, eng. seltzer, fr. selters (i ä. fr. äv. sel(t)z); elliptiskt för SELTERSVATTEN] seltersvatten. Jag har druckit Selzer, Spaa / Och Seydschützer bitter-vatten. Bellman (BellmS) 10: 58 (1787). När färska mineral-vatten til Stockh. ankomma, så var god och köp samt sänd til mig en vanlig sats Pyrmonter och en dito Selteser. Porthan BrCalonius 270 (1796). Snart är väl seltersen ett minne blott. AP 1953, nr 175, s. 2.
II. (utom ss. förled i ssgr numera nästan bl. i formerna selse o. sense) [jfr sv. dial. sälse, säls, säll, sänse; bildning till SELTERS-KRUS (o. ev. andra ssgr med SELTERS- med likartad bet.), uppkommen sedan ordet SELTERS-KRUS (osv.) kommit att beteckna glaserade lerkrus, varvid förleden kom att beteckna det (salt)glaserade lergods varav de ursprungliga från Tyskland importerade selterskrusen voro tillverkade] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (salt)-glaserat lergods. 5 spilkommar af seltser. BoupptVäxjö 1842. 1. Figur af Sälze. Därs. 1854. 3 st. mjölkbunkar af zeltser. Därs. 1900.
Ssgr (Anm. Av nedan anförda ssgr äro åtskilliga bildade på analogisk väg (o. icke direkt till bet. I o. II), dels (i ssgr som ansluta sig till I) utgående från seltersvatten, dels (i ssgr som ansluta sig till II) utgående från selters-krus): A (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat, i ssgr med anslutning till II): (II) SELSE-BUNKE. (selse- 1900. selser- 1840. seltser- 1833) bunke av glaserat lergods. BoupptVäxjö 1833 (: Selzer Bunkar). Därs. 1900. —
-KRUKA, -KRUS, se D. —
B (utom bygdemålsfärgat i vissa trakter, i ssgr med anslutning till II, numera föga br.): SELSER-BUNKE, se A. —
-KRUS, se D. —
(II) -KÄRL. (selser- 1838. seltser- 1900—1914) kärl av glaserat lergods. BoupptVäxjö 1838, s. 976. Därs. 1914.
C (numera bl. tillf.): SELTER-GLAS, se D.
(I) -GLAS. (selter- 1930 osv. selters- 1896 osv.) mindre dricksglas utan fot (rymmande omkr. 15 cl) för servering av mineralvatten l. läskedrycker o. d. (i sht i samband med servering av kaffe l. frukt o. d.). PriskurLejaKristallservis. 1896, s. 6. DN(B) 1960, nr 301, s. 6. —
(I (o. II)) -KRUKA. (selse- 1914. selters- 1843. seltser- 1762—1912) kruka l. krus för seltersvatten; numera nästan bl. (i sht i formen selse-) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om kruka av glaserat lergods. 14. Sältserkrukor. ÅgerupArk. Bouppt. 1762. I den låga seltzerkrukan (som hörde till den medhavda matsäcken) fanns det stekt fågel i sås. Smith Rönnerkr. 246 (1912). —
(I (o. II)) -KRUS. (selse- 1926. selser- c. 1785. selters- 1836 osv. seltser- 1793—1849) om lerkrus av visst slag; dels (förr) om (glaserat) lerkrus vari naturligt seltersvatten levererades l. om sådant krus med seltersvatten, dels (numera bl. tillf. l. (i formen selse-) i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om krus som med hänsyn till (form o.) material liknar sådant krus, krus av glaserat lergods. Lidner (SVS) 2: 50 (c. 1785: Celzer-krus). Åstundas at köpa: Twå a 300 stycken tomma Seltser-Krus. DA 1793, nr 60, s. 3. De drogo upp det ena zeltzerkruset och champagnebuteljen efter den andra. Wingård Minn. 10: 68 (1849). (Saltglasering) kan tillgå helt enkelt på det sättet att vid bränningen koksalt inkastas i ugnen. .. Detta förfaringssätt användes exempelvis vid glasering av selterskrus. Arrhenius Kem. 106 (1919). Långa blevo armarna av alla bleckbunkar, selsekrusen och lermjölkafaten (som inköptes på marknaden). Suneson GGrund 123 (1926; om ä. förh.). —
(I) -PUNSCH. (seltser- 1818. selters- 1897 osv.) (förr) punsch med tillsats av seltersvatten. En bål Seltzer-punsch. Cederborgh OT 4: 6 (1818). (Källarmästare) Davidson (på restaurang Strömparterren i Sthm) lät tappa brygden (av punsch som av misstag råkat bli uppblandad med saltsjövatten) på halfbuteljer, ditsatte en vacker etikett och utminuterade .. eländet som selterspunsch. Lindahl SvMill. 1: 7 (1897).
E (†): SELTSE-ANKARE, se F. —
-SKÅL, se A.
F (numera föga br.): ((I o.) II) SELTSER-ANKARE. (seltse- 1843. seltser- 1832) kärl av glaserat lergods i form av en liten tunna (ett ankare). BoupptVäxjö 1832 (: Zellzer Ankare). Därs. 1843 (: Sältze Ankare). —
-BUNKE, se A. —
-KRUKA, -KRUS, se D. —
-KÄRL, se B. —
-PUNSCH, se D.
G (i vissa trakter, bygdemålsfärgat): (II) SENSE-FABRIK. fabrik för framställning av glaserat lergods. Oskarshamn 1856—1956 641 (1956; om ä. förh.).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content