SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1967  
SEPARERA sep1are4ra l. se1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade ((†) p. pf. -ert FinKyrkohSP 4: 279 (1741), SthmBorgÄProt. 25/8 1768). vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr SEPARATION.
Ordformer
(separer- 1610 osv. separier- i ssg 1633 (: separierglas). seperir- i ssg 1626 (: Seperir glaass))
Etymologi
[jfr t. separieren, eng. separate, fr. séparer; av lat. separare, av se-, för sig, åtskils, avsides (se SECERNERA), o. parare, bereda (se PARERA, v.1). — Jfr SEPARABEL, SEPARAT, SEPARATOR, SEPARATÖR]
I. tr.
1) (i sht i fackspr.) åtskilja l. uppdela l. fördela (personer l. djur l. föremål som höra samman o. d.); äv. med avs. på enhet bestående av personer l. djur osv.: uppdela l. fördela; äv. mer l. mindre bildl. (äv. med avs. på abstrakta företeelser l. abstrakt enhet); jfr 3. Instundande år skall samma (utlånade) grufvedel Olof Ersson igenställas, helst som hemmanet och grufvedelen ej kunna separeras. NoraskogArk. 4: 100 (1687). (De avgående breven lämnas) till skrifweriet (på generalpostkontoret), då .. Skrifwarne .. dem separera och dehla, hwart till sin stad och orth på hyllan. CivInstr. 503 (1704). Hwar och en som insatt på sit namn andras Mynte-Teckn och Mynte-Sedlar (i riksens ständers kontor) .. har .. frihet at söndra och separera den Summan, under hwad namn och til hwad qvantum han åstundar. PH 1: 246 (1720). I de nordiska länderna har man icke funnit nödigt att lagstiftningstekniskt separera civil- och handelsrätten. FinT 1955, s. 70. (De siamesiska) Tvillingarna separerades efter 10 dagar vid en 3—4 timmar lång operation. SvD(B) 1965, nr 80, s. 3. — särsk.
a) odont. med avs. på (tättsittande) tänder: skilja åt; äv. abs. Filningen (tjänar) till .. att separera trångt stående tänder. SkandTTandläk. 1887, s. 21. Omedelbar separering .. försiggår lämpligast genom inpressandet mellan tandhalsarne af en träkil. Lenhardtson Tandl. 50 (1897). Nyström Amalgamtekn. 48 (1954; abs.).
b) (numera bl. tillf.) med avs. på krigsmakt l. (fartyg i) flotta o. d.: sprida l. förlägga i skilda enheter; äv. i uttr. separera (fartyg) ifrån varannan, sprida l. skingra (fartyg). Ther Kongl. Maij:ts Flotta kunde gå uthi siön, måste Danmarck och draga sin force uthi sina öyar, och altså icke förblotta them, uthan separera them uppå alla orter. HSH 2: 122 (1657). Här i (trakten av Kalmar) .. finnes (icke) någon bekväm och säker ort, varest hela flottan kan bliva förlagd och till att separera henne finnes mycket hazardeligt och betänkeligt för åtskilliga orsakers skull. HWachtmeister (1678) i SvFlH 1: 303. Ehuru wäl wår flotta sades i begynnelsen hafwa haft både winden och lowen, sökte ljkawist fienden genom margahanda wenning at förtaga sådan(t) och therigenom separerade wåra skeep ifrån hwarannan. Spegel Dagb. 75 (1680).
c) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) med avs. på handel i en stad: partera (se d. o. 2 b); äv. med avs. på antalet handlande i en stad: fördela gm partering av handeln. (Borgerskapet i Sthm har anfört besvär) så wäl öfwer Handelens separerande, som och den handel som vthrijkes fremmande, med allehanda Godz och waror i Stockholm drifwa och föröfwa. Stiernman Com. 2: 621 (1650). Så länge Handeln är separerad och fördelad wisza Societeter emellan, .. så får (osv.). Posten 1768, s. 97. De Handlandes antal (i Arboga), såsom hwarken wist stadgat eller separerat, har ofta warit föränderligt. Hülphers SvStäd. 1: 31 (1778). Med undantag för ett par städer, där handeln var ”separerad”, ägde .. (på 1830-talet) s. k. ”samhandel” rum. Herlitz Stadsförv. 1830 29 (1924).
d) (†) i fråga om bokföring: specificera (ngt). Skulle någon Rest hoos Allmogen .. blifwa inneståendes (vid ränteuppbörden), då skal Häradzfogden .. uprätta richtige Rest Längder .. sampt separera aff hwad Ränta samme Rest består. LReg. 65 (1688).
e) (†) med avs. på personer (jfr f): åstadkomma oenighet hos, söndra, splittra; anträffat bl. i uttr. söndra och separera ngra ifrån varandra. The Catholiske och serdeles huuset Österrijke .. hafwa intet försummat något moment att söndra och separera the allierade .. ifrån hwar andre. RARP 7: 138 (1660).
f) refl. (förr äv. i pass. övergående i intr. bet.), om personer l. djur l. fartyg o. d.: skiljas åt, bege sig åt olika håll; förr äv. (övergående i II 3) i uttr. vara separerade, om personer: vara åtskilda l. kringspridda l. uppehålla sig på olika håll; jfr II 1. När Ständerne .. uthi provincierne wore separerade, hade thet inthet hindrat (att för hela landet gällande beslut fattades vid provinsialmöten). RARP 6: 36 (1657). (Jag) Raporterade hans Maij:tt att alt (dvs. hela armén) war öfwer broon; och så separerades mitt (till byggande av bron) Commenderade Manskap hwar till sitt Regemente. ASparre (1702) i KKD 12: 46. Det (var) wår lycka att .. (fienden) mehra tenckte sig att salvera än fächta, .. hwarigenom wij effter en god stundz fächtande enteligen finge luft, men wore temmeligen tunne och separerade. NGyllenstierna (c. 1710) Därs. 8: 82. (Den spanska) Flottan .. fogar sig .. i Sjön tilsammans på en wisz högd (vid de årliga färderna till Västindien); wid Antilliska öarne separera de sig. På återresan conjungera de sig wid Havana. König LärdÖfn. 5: 64 (1747). Ofta slå .. de olika (varg-)flockarna sig tillsammans för att efter en kortare eller längre tid igen separera sig i mindre följen. Munsterhjelm TavSkog. 107 (1932). — särsk. [jfr motsv. anv. i t.] (†) om kompanjoner, = II 1 a. (Sv.) Separera sig. (Eng.) break up partnership, separate. Jungberg (1873). WoJ (1891).
g) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som kännetecknas av åtskildhet, separat. Ett mellanting mellan det kombinerade och det separerade systemet (dvs. det system för järnvägsmateriel där motor o. vagn äro förenade i ett fordon o. det där de äro åtskilda) är nyligen framstäldt (i Wien). TT 1880, s. 103.
2) (numera bl. med prägel av fackspr.) (av)-skilja l. avskära l. isolera l. hålla isär (ngn l. ngt från ngn l. ngt); äv.: uppta l. behandla (ngn l. ngt) separat (i urkund o. d.); äv. med saksubj.; äv. mer l. mindre bildl.; jfr 3. (Sändebuden skola instrueras) huru widt .. (de evangeliska ständerna) i tractaten medh dee Keijsersche .. skola bliffwa Conjungerade heller Separerade. HSH 7: 106 (1637). Hoos Holländarne hafwa .. (spanjorerna) något mehra uthrättat (än i fråga om fransmännen), i thet the wid allmänne Fridztractaten uthi Münster anno 1647 separerade them ifrå oss och Frankrijke, och sedan dragit them på sin sijda. RARP 6: 43 (1657). Omskönt nestan twenne hela esqvadrer wore ifrån .. (amiral Creutz) separerade, efter the eij så wäl segla kunde, fechtade han ljkwel tappert och lykkeligen .. med fienden. Spegel Dagb. 14 (1680). Denn nÿa Wedh Cammaren som Separerades ifrån kiöket. HovförtärSthm 1684, s. 1355. Hallen, med sina vida skjutdörrar, separerar under måltiderna ”parlorn” från matsalen. TT 1894, Allm. s. 133. Vid svårare oro är det icke sällan nödvändigt att separera den sjuke, d. v. s. förflytta honom till ett ensamt rum. Svenson Sinnessj. 127 (1907). Hur kan du beundra henne så och ändå inte tycka om henne? .. (Svar:) Jag separerar helt enkelt skådespelerskan Berit Rising från den civila fru Fernlund. Rootzén Vård. 95 (1930). — särsk.
a) (†) med avs. på jordegendom: avsöndra (se d. o. 2 d α β'). (Som inteckning år 1750 tagits) på Fastigheten Åhlstad Häst-Hage .., så lärer en hwar, som efter gjord Intimation animeras, at tilhandla sig .. Wärdshuset Ekensberg, eller de andra uppå denna grund sedermera separerade och anlagde Egendomar, wid sådant se sig före, så wida kostnad wil undwikas. DA 1771, nr 142, s. 3.
b) (föga br.) med avs. på (del av) litterärt arbete: ge ut separat (se d. o. I b); jfr anm. till f. (Boken skall innehålla bl. a.) en realistisk längre Idyll .. lämplig att sedan separeras och illustreras af C. Larsson. Strindberg Brev 3: 260 (1883).
c) (numera bl. tillf.) i fråga om bokföring: skilja (viss post från annan post); uppta (ngt) separat. Een jordebook skall oprättas .. uthj hwilcken tijenden ifrån hellneskylden (dvs. helgonskylden) separeres, och specificeres, huru mycket hellneskyld uthj hwar sochn uthom tijenden erläggas bör. Banér GenGuvBer. 139 (1668). (Överjägmästaren, som har rätt till kronans andel av sakören i vissa mål, har) förmodat, det .. Jägeristatens andel i stället för Kronans, skulle wid Saköreslängdernes inrättande blifwa uti en serskild column separerad. Bergv. 2: 189 (1741).
d) (†) med avs. på rot (se ROT, sbst.1 11 b) till ekvation: få fram l. beräkna. Vid Mathematiska Problemers uplösande händer ej sällan, at sådana æquationer framkomma, hvilkas rötter man ej kan separera genom de calculatoriska methoder. VetAH 1807, s. 229.
e) refl.
α) (†) om förh. under förflyttning: skiljas l. komma på avstånd (från ngra); anträffat bl. om fartyg. I warande Combatten prijsade de stoore Skeppen winden så mycket som de kunde och the smerste separerade sigh ifrån the stoore. SvFlH 1: 520 (i handl. fr. 1644).
β) om person l. grupp av personer, = II 2; särsk. i uttr. separera sig från ngn l. ngt. (Messenius) togh .. (angreppet på jesuiterna) til sig och blef strax swåra förtörnadt och separerade sigh ifrån the andre professores och wille icke komma till städes wthi therass samquemd. Annerstedt UUH Bih. 1: 82 (i handl. fr. 1610). (Ständerna) äga .. rätt at gå tilbakars til de förra årens Råds- och Riksdags Protocoller, och .. efterleta, om någon Riksdagsman för sin person enskildt separerat sig ifrån pluraliteten, och redeligen sagt sina tankar. Oelreich 948 (1756). Socialdemokraternas vänstra flygel, Uljanov-Lenins grupp, som separerat sig vid partikongressen 1903, hade icke särskilt inbjudits (till Pariskongressen). Gummerus Zilliacus 148 (1933). särsk.
α') (†) i fråga om fattat beslut: ta avstånd l. avvika (från ngt). Dett wore (enligt vad mellersta klassen av adeln ansåg) .. best, att blifwa wid sidsta Herredagz besluth; Ty att gå derifrån och sigh derifrån Separera (vore icke tillrådligt). RARP 1: 119 (1630).
β') = II 2 c; särsk. i uttr. separera sig från ngt. Valdenserne hade ursprungligen icke för afsigt att separera sig från kyrkan. Cornelius LbKyrkoh. 55 (1860). Schulthess (1885).
f) (numera bl. tillf.) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: separat l. (tagen) för sig o. d. Då det gäller dekorativ konst, beror det ej så mycket på det egna, separerade värdet hos ett konstföremål som .. på, huru detta harmonierar med .. sin omgifning. TT 1898, Byggn. s. 99. jfr (†): (I fråga om uppmätning av jord skall det bl. a. undervisas i att) Med Linier, Wincklar och Intersectioner, afmäta åtskillige separerade Figurer. Carlberg SthmArchitCont. A 4 b (1740); jfr a. — särsk.
α) (†) om artikel i traktat: som berör enbart viss del av ngt som varit föremål för förhandlingar, separat. Såsom herr envoyén torde behöfva den separerade articuln med Ryssland, så har (osv.). Höpken 2: 251 (1753).
β) om vaktstyrka i Sthm 1722—1875: (avskild från den övriga vakten o.) avdelad för vissa ändamål (särsk. arresterande av tiggare o. omhändertagande av lösaktiga kvinnor); dels i uttr. separerade vakten l. manskapet l. stadens separerade vakt, dels substantiverat, i pl., om denna vaktstyrka; jfr SEPARATIONS-VAKT 1. Separerade wachten. BemedlKommissRäkensk. AvlönLista 1736. Separerade manskapet. Därs. 1745. Stadsens Separerade wakt skal .. i fall någon med tiggande .. skulle beträdas, densamma straxt i häckte inmana. PH 3: 2179 (1745). SthmBorgÄProt. 25/8 1768 (: de separerte). jfr: (Kaptenen för stadsvakten) anhåller .. att de 20 man separerade ifrån Stadzwachten måtte få grå kläder med blå upslag. PolitikollProt. 3/7 1722.
Anm. till 2 f. Till denna bet. ansluta sig vissa i sv. förekommande anv. av den fr. p. pf.-formen séparé (f. séparée). Formen förekommer numera bl. dels i det [i t., men icke i fr. i motsv. anv. anträffade] ss. r. l. n. behandlade uttr. chambre séparée, enskilt rum i restaurang o. d. (använt för sammanträffande av intim natur), dels (tillf.) substantiverat i n. sg. (skrivet séparé) ss. ellips för detta uttr. I ä. tid användes ordet äv. (motsv. 2 b) i bet.: separat (se d. o. I b). (Jag sänder) Oeuvres du Friedrich de Sans-Souci, 4 voll., 12. Efter jag ej ägde eller kunde få de Brandeb. (dvs. Mémoires de Brandebourg) separée, köpte jag hele verket för 2 rdr. CGjörwell (1779) i HH XXXII. 1: 75. (I fönstret med skyltdockor i maskeraddräkter fanns bl. a.) en svart, melankolisk pierrot .. halvdold i det draperi av tjockt, skamrött siden, som bildade fond åt det hela och gav däråt jag vet inte vad för tycke av brottsliga hemligheter, av liderligt séparé. Siwertz Varuh. 296 (1926). Det där rummet på Maxime, i vilket en längre scen mellan greve Danilo och änkan utspelas (i operetten Glada änkan) .. är en ”chambre separée”. DN(A) 1935, nr 132, s. 8.
3) [specialanv. av 1 o. 2] (i sht i fackspr.) med avs. på lösning l. blandning o. d.: uppdela (i beståndsdelar med olika fysikaliska l. kemiska egenskaper, t. ex. olika specifik vikt l. kondensationspunkt l. diffusionsförmåga l. förmåga att magnetiseras, l. med olika partikelstorlek); äv. med avs. på vätskor som icke blanda sig med varandra: skilja åt (särsk.: skilja åt med tillhjälp av separertratt); äv. med avs. på beståndsdel i lösning l. blandning o. dyl. l. med avs. på den ena av två vätskor som icke blanda sig med varandra: (från lösningen osv. i övrigt resp. från den andra vätskan) avskilja l. frånskilja (ss. säregen i fråga om en l. flera fysikaliska l. kemiska egenskaper l. i fråga om partikelstorlek); äv. med saksubj., särsk. betecknande apparat o. d.; äv. abs.; äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. (särsk. om ämne: som renats l. uttunnats o. d. gm att en l. flera beståndsdelar avskilts). Dhet är bå' Lust och Frögd, at kunna distillera, / Och dhet Subtiligt är behändigt separera, / Ifrån dhet tiocka Sööl at man så wackert sijr, / Hur Slagget suncket är och ollian står så skijr. Achrelius Hand B 1 a (1690). Nu trodde jag, at, sedan desse ämnen (som bildade en koagulerad massa i lösningen av citronsaft i alkohol) voro separerade från saften, den samme snarare torde anskjuta. CWScheele i VetAH 1784, s. 105. Separering .. plägar man kalla åtskiljandet af vätskor, som icke blanda sig med hvarandra. Nyblæus Pharm. 61 (1846). Cleve KemHlex. (1883; med separertratt). Sedimentation användes för att separera partiklar av olika kornstorlek hos ett i vatten el. annan vätska uppslammat material. 2SvUppslB 25: 865 (1953). Genom vattenextraktion under höga temperaturer kan man få hemicellulosa i lösning och separera den från cellulosan. DN(A) 1965, nr 352, s. 4. — särsk.
a) i fråga om att gm centrifugering uppdela vätska i beståndsdelar med olika specifik vikt l. skilja vätskor åt som icke blanda sig med varandra l. skilja vätska o. däri förekommande fasta beståndsdelar åt. Genom separering aflägsnas fullständigt all olja från (metall-)spånen eller delarna, och den separerade oljan kan sedan genom rening åter göras brukbar. HufvudkatalSonesson 1920, 6: 125. Det mesta (av vattnet i stenkolstjära) .. kan frånskiljas genom centrifugering. .. Så behandlad tjära går i handeln under namnet separerad stenkolstjära. Bolin OrgKem. 66 (1925). — särsk.: uppdela (helmjölk) i grädde o. skummjölk gm centrifugering; avskilja (grädde l. skummjölk) ur helmjölk gm centrifugering (särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., i uttr. separerad mjölk, skummjölk erhållen gm centrifugering). LAHT 1880, s. 59. Radiatorn .. är .. en maskin för direkt smörberedning ur helmjölk. Den separerar och kärnar samtidigt. 2UB 4: 342 (1899). Separering af mjölk sker i särskilda maskiner, s. k. separatorer eller centrifuger, i hvilka mjölken genom centrifugalkraft särskiljes i grädde och skummjölk. LB 3: 187 (1902). Mjölk, skummad, men ej separerad. TLev. 1904, nr 48, s. 1. För att så få ”vilda” bakterier som möjligt skola inverka på grädden, bör denna helst vara separerad av pasteuriserad mjölk. Bolin VFöda 177 (1933). Kosthållet bestod (c. 1890) .. av .. rågmjölsgröt om kvällarna med separerad mjölk som man fick köpa för 3 öre litern. Sågverksminn. 126 (1948). — jfr BLÅ-SEPARERA.
b) i fråga om att uppdela krossad malm o. d. efter styckestorlek l. mineralhalt; särsk. i fråga om att uppdela järnmalm i järnrika o. järnfattiga stycken med tillhjälp av magnetisk apparatur. Wetterdal Grufbr. 339 (1878). Genom Lerbergs med ångkraft drifna malmskiljare hafva separerats 517 tonn malm för en kostnad af 65.8 öre pr t. JernkA 1890, s. 316. Ball-Nortons elektromagnetiska separator .. är .. framställd i tvenne typer, den ena .. för separering af finare malm, den andra .. för gröfre malm. TT 1891, s. 193. Krossgodset (av alunskiffern) separeras (vid skifferoljefabriken i Kvarntorp) i ett sållverk beläget ovanpå 10 st. betongsilos. SvGeogrÅb. 1943, s. 64.
II. (i sht i fackspr.) intr. (jfr I 1 f).
1) skiljas (åt) l. dela på sig; äv. med saksubj. På den del af mötesplatsen (i en linbana), där de båda spåren separera och korsa hvarandras innersträngar, är (osv.). TT 1901, Allm. s. 148. Vi .. insågo faran att få en ny okänd kamrat i vårt sällskap. Men i värsta fall kunde vi ju separera om konflikter skulle uppstå. Engström Häckl. 250 (1913). Tvåhundra år (ha) gått, sedan de båda (torgut-)stammarna separerade. Ancker Haslund Zaj. 160 (1934). — särsk.
a) handel. om kompanjoner: upphöra med kompanjonskap (för att driva rörelse var för sig); jfr 3 a, I 1 f slutet. Flügel Köpm. 274 (1843). Bröderna H. ha separerat. Auerbach (1913). Innan .. (en viss film) började spelas in separerade Stevens och Fox (som gemensamt tecknat kontrakt med en skådespelare om medverkan). SDS 1966, nr 12, s. 10.
b) om äkta makar l. personer som sammanbo under äktenskapsliknande former: upphöra att sammanleva, flytta från varandra; särsk. om äkta makar: efter domstolsutslag genomföra hemskillnad; jfr 3 b. Hon .. (berättade) att hon tidigt lämnade föräldrarne, som separerat utan att skiljas då de voro katoliker. Strindberg Fagerv. 178 (1902). En tid tänkte de på att skiljas civilt eller åtminstone separera. Krusenstjerna Pahlen 4: 55 (1933). Låt ungdomar flytta ihop i en gemensam lägenhet redan i 15-årsåldern. När de tröttnar kan de separera, men har då fått en nyttig lektion i samlevnadskonst. DN(A) 1966, nr 23, s. 5.
2) avskilja sig l. avlägsna sig l. avsöndra sig l. lämna en tidigare gemenskap (o. bilda en egen grupp o. d.); särsk. i uttr. separera från ngn l. ngt, avlägsna sig l. avsöndra sig l. isolera sig l. ta avstånd från ngn l. ngt (i uttr. separera från ngt äv.: lämna l. utträda ur ngt); jfr I 2 e β. En man som separerat från samhället för att plocka rätt på sin egen lilla individualitet, ser hälst framåt. Engström Lif 1 (1903, 1907). Nu slänger hvarje liten målaryngling som knappast separerat från sin amma i väg med separatutställningar. Cederström Minn. 218 (1913). De delar av det gamla Österrike, som nu separerat och bildat nya stater. Östergren (cit. fr. 1920). — särsk.
a) handel. om kompanjon: lämna firma o. d. (för att driva egen rörelse); äv. i uttr. separera från ngt; jfr 3 a. Firman blef aldrig så gammal, ty min ärade kompanjon .. behagade helt oförmodadt separera från den — och från det gamla fosterlandet på samma gång. Hedberg Guld 63 (1903); jfr huvudmomentet. Från Nilsson & Olsson separerade 1945 möbelsnickarna Elliot Nylander och Erland Nilsson och började själva möbeltillverkning. SvGeogrÅb. 1952, s. 47.
b) om endera av två äkta makar l. under äktenskapsliknande former sammanboende personer: upphöra med samlevnaden, lämna hemmet (särsk. om make: till följd av hemskillnad lämna hemmet); särsk. i uttr. separera från ngn, upphöra att sammanleva med ngn (till följd av hemskillnad), flytta från ngn; jfr 3 b. Hon skulle, sedan hon separerat från sin man, .. försöka sig på översättningsarbete för att inte helt behöva leva på sin kära mor. Höglund Branting 1: 171 (1928). Ett ovanligt skilsmässomål förekom i går vid Malmö rådhusrätts andra avdelning. En svenskfödd dam ville separera, och maken, en ryss, .. hade givit sitt samtycke. SDS 1929, nr 188, s. 6. (Fästmön) krävde att fästmannen skulle flytta från lägenheten. Fästmannen nekade först men gick så småningom med på att separera. SvD(B) 1965, nr 56, s. 22.
c) lämna l. i trosfrågor ta avstånd från tidigare kyrklig gemenskap (o. bilda en sekt o. d.); särsk. i uttr. separera från ngt, lämna ngt, utträda ur ngt; äv. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.; jfr 3 c, I 2 e β β'. De Separerande samvetzömma Siählar. AAchrenius (1741) i FinKyrkohSP 4: 279. Liksom pietisterna sökte herrnhutarne bilda trängre kretsar af troende utan att egentligen separera från den stora kyrkoförsamlingen. SvH 7: 258 (1902). Fridolf Risberg, som varit präst i Härnösands stift men separerat. FrÅdalFjäll 1928, s. 38. Född (år 1616) av burgna katolska föräldrar separerade .. (Antoinette Bourignon) från den katolska kyrkan men lyckades icke finna någon varaktig stad inom något av de många dåtida kyrkosamfunden (i Flandern). KyrkohÅ 1940, s. 305.
3) [specialanv. av 1 o. 2; delvis möjl. äv. utgående från I 1 f, 2 e] i p. pf. (äv. i mer l. mindre adjektivisk anv.).
a) handel. om kompanjon: som upphört med kompanjonskapet (för att driva egen rörelse); jfr 1 a, 2 a, I 1 f slutet. Du får lof vara mig nyttig i Link(öping) med vidgående incassering af Holm & Blomberg; de äro separerade, och Holm betalar gamla Bolagets skulder. KAAlmgren (1853) i HH XXXVI. 3: 57.
b) om äkta make l. person som sammanbott med annan under äktenskapsliknande former: som upphört med samlevnaden (särsk. om äkta make: som efter domstolsutslag lever i hemskillnad); äv. med bestämning inledd av prep. från, betecknande make l. person med vilken ngn sammanbott under äktenskapsliknande former; jfr 1 b, 2 b. Strindberg Brev 9: 347 (1894). Grefven är separerad men ej lagligen skild, ”divorcé”, från sin fru. GHT 1897, nr 271 A, s. 2. Sedan tre år tillbaka bor mrs Jenkins tillsammans med sina söner, separerad från sin make. Hellström RedKav. 171 (1933). Då de två makarna (dvs. A. Strindberg o. Harriet Bosse) efter tre år skildes, hade de redan ett år bott separerade. Lamm i 3SAH LIII. 2: 113 (1942). Hon hade en man, men de levde separerade. Malmberg StyckVäg 170 (1950).
c) som lämnat l. i trosfrågor tagit avstånd från tidigare kyrklig gemenskap; äv. med bestämning inledd av prep. från, betecknande kyrklig gemenskap; äv. i substantivisk anv.; jfr 2 c, I 2 e β β'. Hvilcka sig ibland de separerta til .. (iakttagande av vissa föreskrifter) intet beqväma skulle, at då dem måtte förunnas någon besynnerlig ort i theras fädernesland, at utan utspridande af sina öfvertygelser i stillhet förblifva. AAchrenius (1741) i FinKyrkohSP 4: 279. Herrnhutarförsamlingen (blev) mindre en ifrån den stora kyrkoorganismen separerad sekt, än en ecclesiola in ecclesia (dvs. en liten kyrka inom kyrkan). Cornelius HbSvKyrkH 229 (1867). särsk. [efter t. separierte lutheraner, pl.] (om tyska förh., numera knappast br.) i uttr. separerade luteraner, gammalluteraner. NF 5: 867 (1882). 2NF 9: 702 (1908).
Ssgr: A: (I 1 a) SEPARER-FIL. (förr) odont. fil för separering av tänder. SkandTTandläk. 1887, s. 16.
(I 3) -GLAS. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) = -tratt. RäknBryggholmen 1626; jfr KonsthTidskr. 1933, s. 25.
(I 1 a) -KIL. odont. kil (av celluloid o. d.) för separering av tänder. KatalDentalAB 1934, s. H 7.
(I 3) -TRATT. (i fackspr.) för separering av vätskor som icke blanda sig med varandra (t. ex. olja o. vatten) använd (glas)-tratt som är så konstruerad att den tyngsta vätskan samlas nederst i tratten o. kan avtappas, skiljetratt. Scheffer ChemFörel. 59 (c. 1750).
B (i sht i fackspr.): (I 3) SEPARERINGS-ANLÄGGNING~020. särsk. till I 3 b: anläggning för separering av malm o. d. TeknOrdb. 865 (1940).
(I 3 b) -ARBETARE~0200. arbetare som arbetar vid separeringsanläggning för malm o. d. YrkesförtArbFörmedl. 52 (1936).
(I 3) -FÖRSÖK. Östergren (1938).
(I 3) -KÄRL. kärl l. behållare använt (använd) vid separering. Östergren (1938).
(I 3) -METOD. Östergren (1938).
(I 2, II 2) -STRÄVANDE, n. om strävande efter att skiljas från ngt; i sht i pl. Gummerus Orostid. 16 (1931).
(I 3) -TRATT. (numera mindre br.) separertratt. Nyblæus Pharm. 61 (1846).
(I 3 b) -VERK. jfr -anläggning. JernkA 1902, s. 262.
Spoiler title