SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1967  
SEPONERA sep1ωne4ra l. se1p-, l. -on-, i Sveal. äv. -e3ra2, v., -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. seponieren, ä. eng. sepone; av lat. seponere, lägga åt sidan, av se-, för sig, åtskils, avsides (se SECERNERA), o. ponere, lägga, sätta, ställa (jfr PONERA)]
upphöra med (ngt); särsk. (o. numera bl.) med. med avs. på medicin. Uthi Musica .. war Jagh tilförene exercerat, men wid tijdernas förändringh slijk lustighet seponerat. MReeslöw (c. 1700) hos Cavallin Herdam. 3: 205. Renander Wernstedt (1965).
Spoiler title
Spoiler content