SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1967  
SERBO- sær1bω- l. -bo-.
Etymologi
[jfr t., eng., fr. o. it. serbo-; till SERB; jfr med avs. på bildningen ANGLO-, FRANKO-, RUSSO- m. fl.]
ss. förled i ssgr: serbisk.
Ssgr: SERBO-KROATER, pl. [jfr t. serbokroaten, pl.] sammanfattande beteckning på de i sht språkligt varandra närstående serberna o. kroaterna. 2NF 5: 1184 (1906).
-KROATISK. [jfr t. serbokroatisch, eng. serbo-croat(ian), fr. serbo-croate, it. serbo-croato] som utgör l. tillhör l. avser serber o. kroater (ss. en enhet). Serbokroatiska språket. 2NF (1916).
Avledn.: serbokroatiska, r. l. f. om det av serberna o. kroaterna talade språket; jfr kroatiska, serbiska. Noreen VS 1: 62 (1903).
Spoiler title
Spoiler content