SERVERA, v.2 -ade.
Etymologi
[av lat. servare, rädda, iakttaga o. d.; möjligen dock kortform för OBSERVERA. — Jfr SERVATION]
(†) iakttaga (se d. o. 2) o. d.
a) med avs. på det anständiga l. passande: iakttaga. Haffuer jag någor städz icke serverat decorum, är det skeedt emot min natur. VDAkt. 1661, nr 343.
b) med avs. på överenskommelse: hålla. (Vid visitation i Finström förmanades) cappelssboarna uthgöra staghfische (dvs. fastställd avgift av fiskfångst) uthi gäddor effter häfdhen, eller betala effter marckgånghen uthi nästa stadh. Item servera accordet uthi strömingz-notadrächten, hvilket alla lofwade effterkomma. Murenius AV 478 (1661).
