publicerad: 1967
SERVERA serve4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr d. servere, t. servieren, eng. serve; av fr. servir, av lat. servire, avledn. av servus, slav, tjänare, sannol. samhörigt med servare, iakttaga, passa på, rädda (se OBSERVERA). — Jfr SERGEANT, SERVA, v.2, SERVANT, SERVETT, SERVIENT, SERVIFOLK, SERVIL, SERVIT, SERVITIUM, SERVITUD, SERVITUT, SERVITÖR, SERVO-]
1) (†; se dock c α, d) tjäna l. betjäna.
a) abs.: tjäna l. tjänstgöra o. d.; särsk. i uttr. servera hos ngn l. ngnstädes, tjänstgöra hos ngn l. ngnstädes, servera för ngn, betjäna l. passa upp ngn, servera vid ngt, tjänstgöra l. biträda vid ngt. Han är een Gesäll som här serveratt hoos (apotekare) M. Werner. HdlCollMed. 11/8 1691. Servera, (dvs.) tiena, lägga före wid bordet. Biurman Brefst. 175 (1729); jfr 2 d. Kammarfruarna .. ”kläda på kejsarinnan, men vid afklädandet serverar en majorska”. CRBerch (c. 1737) i 3SAH 28: 149. (Sv.) Servera .. för någon: (lat.) quem administrare. Lindfors (1824). — särsk. ss. beteckning för att ngn omhändertar (högt uppsatt) besökare o. står honom till tjänst (ss. ciceron o. d.). (O. I) besåg den 17 (juni 1854) nyodlingarne vid Rone, der hrr Liljewalch och Eneqvist haranguerade och serverade på bolagets vägnar. Hellberg Samtida 7: 82 (1872).
b) med avs. på person: betjäna (se d. o. I 1 a); äv. (om läkare): behandla l. sköta (ngn; jfr BETJÄNA I 1 b α γ'). Huru vill ni serveras frågte di .. (Pius VI) när han blef Påfve, som Prins svarte han. det kan aldrig Romrarne nog tacka honom för. CAEhrensvärd Brev 1: 45 (1781). Bägge våra amiralitetsmedici, Hjortsberg och Faxe, serverade Trollen under sjukdomen. Tersmeden Mem. 5: 167 (1781).
c) med avs. på sak (jfr d).
α) (numera mindre br.) med avs. på maskinell anordning o. d.: betjäna (se d. o. I 2 b α) l. sköta o. d.; särsk. med avs. på kanon(er): betjäna (se d. o. I 2 b α slutet); förr äv. övergående dels i bet.: ladda, dels i bet.: avfyra. PH 10: 337 (1774; med avs. på kanoner). Skantzarne (i Karlskrona) Servera sine Canoner öfver alt med glödgade kulor. CAEhrensvärd Brev 1: 147 (1788). Dalkarlarne .. tvungo en .. styckjunkare Dahlberg, att servera kanonen emot grefve Spens' sqvadron ..; men styckjunkaren Dahlberg vred riktskrufven, att skottet gick långt öfver sqvadronen uti kyrkomuren. Fersen HistSkr. 1: 148 (c. 1790). För servering af borrmaskinerna användes för 1 maskin 2 man, för 2 maskiner 3 man jemte en uppsyningsman. JernkA 1879, s. 578. De tre av stadsvaktskompaniet serverade sprutorna. Staf PolisvSthm 473 (1950). jfr KANON-SERVERING. särsk. (†) i utvidgad anv., dels med avs. på befästning(sanordning): bemanna o. försvara, dels med avs. på krigsfartyg: bemanna o. sköta. Sådana fartyg (dvs. schebecker) kunna serveras med 1/2 galärbesättning. Tersmeden Mem. 4: 174 (1762). Jag med hvad jag har och alla Timmermännerne tillika jämte Gvarnizon hadde tillräckligt folk att servera Skantzar och Carlscrona till en början ifall af anfall. CAEhrensvärd Brev 1: 142 (1788).
β) biträda präst vid (mässa); stå till tjänst o. delta i religiös(a) ceremoni(er) i l. för (kyrka). Mässan (i ursulinklostret i Aveiro) serveras af capuciner, som hafva deras kloster litet därifrån. Tersmeden Mem. 1: 242 (c. 1780). (Vid processionen i samband med Kristi lekamens fest) består Escorten af et Confrerie för hwar kyrka, detta är et sälskap af antingen något skrå eller någon Societet som sammanslår sig at Servera en viss kyrka. Palmstedt Res. 115 (c. 1780).
d) (numera föga br.) tekn. om ledning l. rörsystem o. d.: betjäna (ngt; se BETJÄNA I 2 b γ); jfr c. Det tredje (rörsystemet) går fram uti hufvudbyggnadens källare och serverar 16 st. varmkammare (i nya operabyggnaden i Sthm). TT 1899, Byggn. s. 48. SAOB B 2018 (1907).
2) [specialanv. av 1] i fråga om handlingen att betjäna ngn vid måltid l. sätta fram förtäring på bord o. d.
a) med avs. på person: betjäna (se d. o. I 1 a γ); sätta fram förtäring l. hälla upp dryck åt l. till (ngn); lägga för (ngn) mat, lägga upp mat till (ngn); bära omkring o. bjuda på l. portionera ut förtäring bland l. till (gäster l. bordssällskap o. d.); i sht förr äv. ss. vbalsbst. -ande med objektiv gen. På den restaurangen blir man utmärkt serverad, blir man utmärkt betjänad l. får en utmärkt betjäning. (Utbetalt) Julii 31. Till de ifrån Saxen Gotha hitkomne 2:ne Prinsars serverande och underhold etc. 5000 (daler silvermynt). HovförtärSthm 1724, s. 2361. Wid Deras Kongl. Majestäters Aftonmåltid .. tilgår (enligt kröningsceremonielet) således: .. Deras Kongl. Högheter Prinsarne serveras af Hof-Marskalkar; Maten upbäres af Capitainer. PH 9: 865 (1772). Damerna höllo sig på långt afstånd från borden och läto servera sig af herrarne. Edgren Lifv. 1: 53 (1883). Under ett par pauser serverades de inbjudna på sedvanligt sätt. VästerbK 1927, nr 156, s. 2. Det hade onekligen varit av .. intresse att få höra något om de (restaurang-)lokaler, där .. (meniga militärer) icke serveras. VFl. 1933, s. 18. Vilken av gästerna skall jag servera först? Östergren (1938). ”Får jag lov att servera tant ..”. (Svar:) Nej tack, jag vill inte ha någon saft. Hedberg DockDans. 71 (1955). — särsk.
α) (numera föga br.) i uttr. servera ngn med (förr äv. i) ngt, servera ngn ngt (se c); ofta liktydigt med: bjuda ngn på ngt; jfr γ. Efter nyårskomplimenterna serverades vi med chokolad, .. kaffe och te. Tersmeden Mem. 2: 65 (1735). Nu vänjas vi till kräslighet, och då vi lära gå, lära vi tillika att serveras med 2 omgångar mat och dessert. Fatab. 1931, s. 34 (c. 1760). Om Kungligt jag Serverad blifver / I Primo Vin, Secundo Mat / .. Skal (osv.). Lidner (SVS) 2: 173 (c. 1785). Kungen serverades af Borgerskapet med en middag på Börsen. Kellgren (SVS) 6: 298 (1790). Vi låta servera oss med thé. Topelius Dagb. 4: 371 (1840). Cannelin (1921).
β) (numera föga br.) i pass. omskrivet med vara, i uttr. som ange att (bord är dukat o.) förtäring har framsatts för ngn (l. ngra) som ännu icke tagit plats vid bordet. Samtalet afbröts af tillkännagifvandet, att sällskapet var serveradt. Rydberg Varia 80 (1890, 1894). ”Grefven är serverad”, sade / gubben bugande. Fallström VDikt. 1: 265 (1899).
γ) refl.: ta l. lägga för sig l. hälla upp åt sig (av ngt) o. d.; i sht förr äv. i uttr. servera sig med ngt, (gm att servera sig l. ta för sig o. d.) förse sig med ngt (jfr α). Var god och servera er själv av vinet! Sturzen-Becker Septemb. 63 (1834: med). Han .. tar soppslefven och serverar sig själf. Strindberg TrOtr. 2: 56 (1890). Östergren (1938).
b) (numera föga br.) med avs. på bord: framsätta förtäring(en) på, duka, iordningställa för måltid o. d.; passa upp vid; äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. (äv. i uttr. serverad till ngt, dukad l. iordningställd för intagande av ngt), förr äv. i utvidgad anv., om rum: som bord dukats i (o. som på annat sätt iordningställts för festligt ändamål). Denna affton serverades Hans Kongl: Maÿ:tz taffel uti twenne anrättninger medh 20 rätter. HovförtärSthm 1686, s. 1707. Ett dukadt långt bord, serveradt till kaffe för ett hundra personer. MoB 2: 111 (1794). Den 12 maj anställtes på hofvet stor bal ... 5 särskilta rum voro serverade. HH XXV. 2: 151 (1815). Det rikt serverade middagsbordet. Zeipel Set. 1—2: 246 (1847). Utom den gamla, svartklädda hofmästaren (på ett visst engelskt slott), som endast hade att skära upp och se till att allt gick i sin ordning, serverades bordet af fyra i galalivré klädda betjänter. Ramsay Barnaår 6: 282 (1905). Husan ler och niger: bordet är serverat. Weman Stämn. 128 (1925).
c) med avs. på mat l. dryck l. måltid o. d.: sätta fram l. duka fram l. duka upp; lägga för; hälla l. ösa upp; utskänka; äv. med indirekt personobj.; äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Middagen är serverad. Vad får jag servera er? Rätten serveras kall. Kaffet står serverat. På restaurangen serverades ingen sprit. Små porcelains Skåhlar, att bruka .. till att servera deruti gallerie (dvs. gelé). HovförtärSthm 1687 A, s. 1702. Blott stundom till ett nyss serveradt glas, / Med roslikör, sin vackra hand han sträckte. Runeberg (SVS) 3: 197 (1841). Soppan kom in, hustrun serverade sin man en tallrik, han skar husfaderlig för av brödet och delade ut. Thorén Herre 8 (1942). Bilder (från 1700-talet) av dryckeslag visa huru punschen serverades med slev ur runda bålar i koppar eller glas. Kulturen 1945, s. 42.
d) utan obj.: betjäna gäst(er) gm att servera (i bet. c) mat l. dryck; tjänstgöra ss. servitris l. servitör; sätta fram l. lägga upp mat l. hälla upp dryck; förr äv. i uttr. servera för ngn, servera (i bet. a) ngn. Servera .. (dvs.) lägga före wid bordet. Biurman Brefst. 175 (1729). På Umenäs pustade man efter en tung polska. Friherrinnan H. bad grefvinnan ”att göra pinan kort och låta servera soupern.” .. Grefvinnan tillsade att man skulle servera. Bremer Nina 630 (1835); jfr c. SvTyHlex. (1851: för). Tänker Elsa inte servera?! Elsa såg upp ett ögonblick och svarade: — Nej, mitt arbete är slut för dagen. Zetterström VärldHj. 36 (1942). Så gott som varje dag brukade Dolly servera i festvåningar. Fogelström Dolly 55 (1958). — särsk.
α) (numera mindre br.) i uttr. servera till ngt, duka fram till ngt (t. ex. tedrickning). En domestik inkom och serverade till tédrickningen. Zedritz 3: 138 (c. 1855).
β) i opers. pass. Uti .. (Ronneby) serverades mycket väl och för godt köp. CHAnckarsvärd (1817) i HTSkån. 4: 74. I 4 rum är serveradt, ett för hvart ståndet. Stenhammar Riksd. 1: 49 (1834). Det är serverat. Östergren (1938). särsk. (†) i uttr. (det) serveras med ngt, ngt serveras (se c); äv. i utvidgad anv., i fråga om utdelning av pipor för rökning. (Bladh o.) Hornstedt 119 (1783). I .. (förmaket) serverades med vin och konfektyrer. Carlén Prof. 202 (1840). Det serveras med Strassburgerpastej och ”lachrymæ Christi”. Sturzen-Becker 2: 162 (1857, 1861). Härinne serverades ej med kaffe utan med turkiska pipor. Kræmer Orient. 12 (1866).
e) ss. vbalsbst. -ing, om handlingen att servera (se a, c, d), serverande, betjäning; äv. konkretare, särsk. dels om sättet att servera, dels med särskild tanke på (kärl o. d. med) förtäring som serveras; stundom äv. rent konkret (jfr 4): det som servera(t)s, serverad förtäring. Jacob Saurs wid åtskilliga tillfällen giorde Serveringar af lefwererade Confiturer. HovförtärSthm 1732, s. 632. Hushållsgöromål, såsom servering, diskning, skurning m. m. Verd. 1890, s. 197. Han bjöds sitta ned med Erik Strandlund vid ett litet fönsterbord med den framburna serveringen å en stor bricka. Högberg Baggböl. 1: 144 (1911). Martinson MötDikt. 323 (1950). — jfr KAFFE-, MAT-, MIDDAGS-, SJÄLV-, VIN-, ÖL-SERVERING m. fl.
3) i utvidgad l. oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 2 (jfr 2 d β slutet). — särsk.
a) (numera föga br.) motsv. 2 a α, i uttr. servera ngn med ngt, servera ngn ngt (se b, b α); äv. i uttr. servera ngn med en kula för pannan, ge ngn en kula för pannan. För denna gång måste ni ursäkta mig, herr grefve, att jag ej kan servera er med en kula för pannan. Topelius Fält. 5: 287 (1867; yttrat av en duellant). De nålstygn, varmed jag emellanåt serveras, äro av natur att bringa mig i harnesk. CSnoilsky (1882) i SnoilskyVänn. 2: 35. Centralt arbetande nyhetsbyråer kan (med den moderna tekniken) snabbare än i dag servera sina kunder med ett rikhaltigare och mångsidigare material. IdunVeckoJ 1965, nr 23, s. 26.
b) motsv. 2 c: ”bjuda på” l. (bekvämt) tillhandahålla (ngt) o. d.; särsk. med avs. på någonting sagt l. skrivet (t. ex. nyhet l. rolig historia), övergående i bet.: komma med, meddela, berätta o. d.; äv. med indirekt personobj. Då .. (lagutskottet) ej funnit sig i tillfälle att servera hela nya lagförslaget på en gång, synes (det) betänkt att .. hålla vissa delar af anrättningen rikets .. ständer tillhanda. Geijer I. 7: 262 (1829). Landsm. XVIII. 10: 15 (1901; med avs. på bad). Nilsson Kabb. 114 (1916; med avs. på rolig historia). Turister .., sådana som resa runt och titta på natur och folk och fä, dom ska ha allting serverat, då är dom belåtna och du kan prata i dom vad som helst. Dahlin SjömShangh. 219 (1931). Som i inledningen antyddes har det .. ej varit min avsikt att servera fullbevisade fakta. SvGeogrÅb. 1945, s. 79. — jfr BAD-SERVERING. — särsk.
α) skämtsamt l. ironiskt, med avs. på ngt obehagligt (särsk. negativ kritik l. elakheter o. d.). Fröding Brev 244 (1895). Förmågan att servera ovett och elakheter. Publicistklubb. 13 (1924). De av karlstadsborna tydligt uppskattade spetsigheter som serverades landshövding Malmborg i krönikan Befordringar i Blasenberg. Olsson Fröding 193 (1950).
β) sport. med avs. på passning (se PASSA, v.1 IV 1): ge l. komma med. Bigge sköt 5:an (dvs. ett femte mål) från långt håll och avslutade halvtidsskörden med 6:an sedan Molander delikat serverat en passning. IdrBl. 1924, nr 13, s. 2.
δ) (mera tillf.) med avs. på vatten l. gas l. elektrisk energi: (medelst distributionsnät l. dyl.) tillhandahålla (ngn) l. förse (ngn) med. TT 1927, Allm. s. 84.
ζ) (†) övergående i bet.: prestera (ngt). Tyvärr hade hingsten haft men af en tillfällig hofåkomma. .. Hans egare hade ej kunnat servera en enda riktig galopp, ej heller hoppat honom. TIdr. 1895, s. 293.
c) (†) motsv. 2 d, i uttr. servera med ngt, servera ngt (se b). Må ingen föreställa sig att jag i detta capitel skulle vilja servera med några rättegångshistorier. Ahnfelt StudM 2: 244 (1857).
4) [jfr 2 e] ss. vbalsbst. -ing, i konkret anv., om byggnad l. rum l. plats där servering (se 2 e) sker l. förberedes o. d.
a) lokal l. byggnad l. plats i det fria (med bord, stolar o. dyl.) där förtäring (av visst slag) serveras (se 2 c) mot betalning; ss. enkelt ord numera företrädesvis om parkservering o. d. Hedenstierna Svenssons 22 (1903; om lokal för matservering). När Sparfvert hade ätit sin middag på en enkel servering, gick han direkt hem. Hallström Sparfv. 18 (1903). Paulsson SvStad 1—2: 298 (1950; om parkservering). jfr BILLIGHETS-, KAFFE-, MAT-, PARK-, TROTTOAR-, UTE-SERVERING m. fl.
5) [jfr fr. servir à qc] (†) i uttr. servera till ngt, om sak: tjäna ss. l. användas till ngt. KlädkamRSthm 1650 Fransk., s. 195. Små .. knÿttningh som serverar till pied på (manschetterna). Därs. 198.
Särsk. förb. (†): SERVERA UPP. till 2 c: lägga upp l. duka upp (ngt); anträffat bl. bildl. (jfr servera, v.1 3 b). Brölloppets anrättningar och anordningar uppkokades af stadens tungor och serverades åter upp med variationer och anmärkningar. Bremer Hertha 400 (1856).
Ssgr (i allm. till 2 e): (1 c α) SERVERINGS-APPARAT. (†) instrument o. d. använt vid betjäning av artilleripjäs. KrigVAH 1885, s. 207. —
-AVGIFT~02 l. ~20. av gäst erlagd ersättning (drickspengar) till serveringspersonal för servering; jfr servis-avgift 1. Restauratör. 1917, s. 307. —
-BITRÄDE~020. särsk. om flicka l. kvinna som hjälper till med servering i matsal l. marketenteri o. d.; jfr -flicka o. servis-biträde. GbgP 1946, nr 219, s. 19 (vid marketenteri). —
-BLUS. blus (särsk. vit (skjort)blus) använd (l. avsedd att användas) vid servering l. av servitris. SvD(A) 1922, nr 107 A, s. 9. —
-BORD. om bord (bordliknande möbel) varpå (kärl med) förtäring anbringas o. varifrån man serverar (sig) o. d.; dels om bord (osv.) i kök l. serveringsrum varpå förtäring iordningställes för servering, dels om bord (osv.) som står vid sidan l. i närheten av matbord o. varpå förtäring anbringas för att därifrån (vid behov) serveras l. kringbjudas vid matbordet, dels (o. numera i sht) om med hjul försett bord (osv.) varpå förtäring föres ut från kök l. serveringsrum till matsal o. dyl. o. varifrån förtäringen (omedelbart l. efter hand) serveras l. (mindre ofta) intages (äv. i uttr. rullande serveringsbord); jfr -vagn 1, te-bord, servant 2 a. NDA 1861, nr 117, s. 4. När brickan, dignande av diskar seglade ut på serveringsbordet. Carlsson Stockh. 8 (1915). Östergren (cit. fr. 1931: rullande). Bortsett från de .. rena prydnadsborden, ha vi i samband med ett eller annat slag av måltid .. (bl. a.) serveringsbord och tebord, som stundom sättas på små hjul för att bli rörligare. HantvB I. 2: 420 (1934). (I matsalen fanns) ett stort serveringsbord med infälld skiva av .. porslin, vilket min morfar brukat använda till spelbord. Lidman Blodsarv 303 (1937; om ä. förh.). (Sv.) serveringsbord .. i kök (eng.) dresser. Harlock (1944).
-DÖRR. (mera tillf.) dörr till serveringsrum o. d. Trolle O'Neill LjuvUngd. 54 (1936). —
-FAT. jfr -kärl; särsk. om större fat varpå mat lägges upp o. serveras, uppläggningsfat. Martinson Nässl. 30 (1935). —
-FLICKA. (numera bl. mera tillf.) flicka som serverar; servitris, uppasserska; jfr -biträde, -fröken, -tös. SDS 1894, nr 415, s. 3. Serveringsflicka på bättre Café. GHT 1895, nr 258, s. 4. Lidman Gossen 224 (1952; på värdshus). —
-FRÖKEN. (numera bl. mera tillf.) jfr -flicka. Klint (1906). MinnHbgSkola 21: 12 (1954; på hotell). —
-FÖRKLÄDE~020. förkläde använt l. avsett att användas vid servering; särsk. om (jämförelsevis litet) vitt bomulls- l. linneförkläde. AB(L) 1895, nr 293, s. 1. Hedberg DockDans. 33 (1955; på docka föreställande hembiträde). —
-GÅNG. (ss. serveringsrum använd) gång (se d. o. III 1 c) mellan kök o. matsal. TT 1900, Byggn. s. 69. —
-HJÄLP. hjälp vid servering; särsk. mer l. mindre konkret (jfr hjälp 1 d α). Hasselblad BergslVärml. 154 (1929; abstr.). I brist på andra bekanta hade damen och jag panikslagna stått klistrade intill varandra i fyrtiofem minuter och pratat serveringshjälper. SvD(B) 1949, nr 322, s. 8. —
-KJOL. kjol (särsk. svart kjol buren till vit blus) använd (l. avsedd att användas) vid servering l. av servitris. Upsala(A) 1925, nr 144, s. 8. —
-KLÄNNING. klänning använd (l. avsedd att användas) vid servering l. av servitris; särsk. om svart klänning med vitt tyg kring hals o. ärmlinningar. DN(A) 1928, nr 267, s. 28. —
-KÄRL. mat- l. dryckeskärl använt l. avsett att användas vid servering; jfr -fat, -glas, -kanna, -karott, -tallrik. Karlin KultM 13 (1888). —
-KÖK. kök (t. ex. i sjukhus) för kokning av kaffe, bredning av smörgåsar, uppläggning av mat o. d.; jfr -rum. Bauer SvArmHäls. 63 (1924; i sjukhus). —
(jfr 4 a) -LOKAL. lokal (se lokal, sbst.1 3) där servering äger rum (t. ex. matställe, kafé). Restauratör. 1916, s. 373. —
-LUCKA. vid servering använd lucka mellan kök l. serveringsrum o. matsal l. dyl. Östergren (1938). —
-MÖSSA. (jämförelsevis liten, ofta vit, med spetsar försedd) mössa använd (l. avsedd att användas) vid servering l. av servitris. GHT 1896, nr 258, s. 2. —
-PERSONAL. personal med uppgift att servera (på restaurang o. d.); jfr servis-personal 2. SvHotellRevy 1919, nr 2, s. 1. —
-RUM. (i anslutning till kök, i regel mellan detta o. matsalen beläget) rum där kärl l. fat o. d. iordningställas för servering; jfr skänk-rum, pentry. AB 1865, nr 31, s. 4 (på restaurang). MinnGPrästh. 1: 143 (1924; i prästgård). TeknOrdb. 38 (1940; om pentry). —
-SKOPA. särsk. om skopa använd vid utspisning i stor skala (t. ex. i militär matsal); jfr portions-skopa. SDS 1894, nr 467, s. 2. —
-SKÅP. skåp avsett för förvaring av servis m. m. o. försett med skiva på vilken kärl o. fat o. d. kunna placeras för användning vid servering. TT 1902, Ark. s. 101. —
-VAGN.
-VAN, adj. van att servera l. vid servering. Serveringsvan Matsalsuppasserska. Malmbgt 1894, nr 18, s. 4. —
-VERANDA. veranda (på restaurang l. värdshus o. d.) där servering äger rum. Restauratör. 1917, s. 189.
Avledn. (till 2 c, d): SERVERARE, m. (numera bl. tillf.) servitör, kypare. (En supé) med dess efterspel .. då serveraren ofta för en genomvakad natt godtgjordes med en hundramarks sedel. Ramsay Barnaår 7: 158 (1906). Blomberg Överg. 136 (1915). —
SERVERERSKA, f. [jfr serverare] (utom i Finl. numera bl. tillf.) servitris, uppasserska. PT 1904, nr 215 A, s. 3. Jag anhöll av servererskan (på hotellet) om ett torrt plagg till natten. Lampén TLandsFinl. 187 (1918). (Bergroth o.) Pettersson Högsv. 89 (1958).
Spoiler title
Spoiler content