SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1967  
SERVETT servät4, äv. (numera föga br.) SERVET serve4t (se`rvet el(ler) serve´t Weste; särrvét Dalin; Uttalas i allmänhet sallvét Dens.) l. (utom i Finl. numera nästan bl. med ålderdomlig prägel) SERVIETT sær1viät4, förr äv. SALVETT l. SALVET l. SALVIETT, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er (RR 3/2 1561 osv.) ((†) -en TullbSthm 17/6 1569 (: Serwiten)).
Ordformer
(salvet 1652 (: Salfweter, pl.), 17301749. salvett (sallv-) 16821857 (: Salwetter, pl.). salvietter, pl. 1791. sarvet 1590 (: Sarweter, pl.), 16451788. sarvett 1562 (: sarwetter, pl.), 16971850 (: sarvetter, pl.). sarviet 16591795. sarvietter, pl. 1659, serevether, pl. 1668. servet (sär-, zer-, -ue(e)t) 1561 (: Serueeter, pl.), 15901938. servett (sär-, -uett) 1580 (: Seruett(er), pl.), 1628 (: seruettedrel), 1727 osv. serviet 1650 (: serwieter, pl.), 16661777 (: servieter, pl.). serviett 1746 osv. serviette 16641934. servietter, pl. 1658 osv. serwiten, pl. 1569. servitt (sär-, -uitt) 1580 (: Seruitter, pl.)1890 (: servitt-ringar, pl.). zorvetter, pl. 1666)
Etymologi
[jfr d. serviet (ä. d. äv. servet, serviette, servitt), t. serviette (ä. t. äv. servete, t. dial. servet), eng. serviette; av fr. serviette, till servir (se SERVERA, v.1); för formerna med -l- jfr sv. dial. salvet(t), t. dial. salvet(e), salvett(e), mlt. salvete, lt. salvet, salviett, sannol. av it. salvietta, sannol. av fr. serviette med anslutning till it. salvare, bevara, av lat. salvare, bevara (se SALVERA, v.3)]
1) om tygstycke l. liten duk o. d. för användning vid måltid l. toalett l. sjukbehandling o. d.
a) (liten) duk (se d. o. 2) använd vid servering (se SERVERA, v.1 2 e) l. i samband med måltid o. d.; särsk. om mindre duk som en ätande begagnar till att torka munnen o. händerna med l. till skydd för kläderna; i fråga om ä. förh. äv. om större duk använd gemensamt av flera ätande för samma ändamål; jfr BILÄGG, sbst.2 Sticka in servetten mellan kragen och halsen. Fästa servetten på en västknapp. Vika, bryta servetter; jfr BRYTA 20 b. RR 3/2 1561. Höfligit folck sleekia icke läpparne medh vthräckta tungo, vthan medh Serweten, (tallrickeduken) stryka thet aff. Schroderus Comenius 559 (1639). Karpen rättas an medh Persilia inlagd vthi en Serviette. Salé 83 (1664). Sällskapet (på kalaset) krusar och paras i led; / Rangordning, högsäten, / Däfna servetter, plateau och beläten, / Brist och missräkning på gaffel och sked. Lenngren (SVS) 2: 266 (c. 1795). Gästabudet (i en medeltida riddarborg) tager sin början. Hvarje gäst erhåller ett handkläde (servet) och ett bröd. Strindberg SvFolk. 1: 70 (1881). Redan före år 1500 hade man börjat använda långa servetter som lades längs bordets sidor. HantvB I. 8. 2: 364 (1940). — jfr BARN-, BORDS-, BRÖDKORGS-, DAMAST-, DESSERT-, DRÄLL-, FRUKOST-, LÄRFT-, PAPPERS-, SPETS-, TALLRIKS-, TE-SERVETT m. fl. — särsk.
α) (mindre br.) i uttr. sätta för sig servetten, fästa servetten på (l. så att den täcker) bröstet. Auerbach (1913). Östergren (1938).
β) om liten duk som placeras under ett kuvert (se d. o. 2) l. användes ss. bordduk l. dyl.; stundom liktydigt med: tablett. I klostret mötte kamrater / vid aftonvarden, som dukats / på hvit servet af en frater. Heidenstam Vallf. 59 (1888). Tallrikarna stå på små fina servietter av sydda spetsar, direkt på den blanka jakarandan. Langlet Ung. 61 (1934). Martinson BakSvenskv. 60 (1944).
b) [sannol. väsentligen utvidgad anv. av a] om servett (i bet. a) l. liten (hand)duk o. d. använd vid toalett l. sjukbehandling o. d.; numera i sht om stycke tyg l. papper använt ss. skydd o. ss. torkduk vid rakning l. hos tandläkare l. till att torka bort hudkräm o. d. med; förr äv. om litet stycke tyg använt att lägga omkring tänder för att hålla undan saliv vid tandbehandling. (Efter insmörjning av låret) låter iagh Strijka dätt medh heetta sarffueter, och nött wp flere sarffueter därpå än Måns kijl i alla sina dagar brukat haffuer. Ekeblad Bref 1: 218 (1653; rättat efter hskr.). En Sarwett i Ättika wett, lagd om Skreppan, buuk och Halszen, stillar Näszblod. Roberg Beynon 249 (1697). (K. XII:s uppåtkammade hår) klädde honom otroligt wäl, besynnerligen, när Cammar-tienaren oförmärkt pudrade Servietten, hwar med håren då och då skulle rengiöras af swett och damb. Nordberg C12 2: 686 (1740). Apelbom Danssk. 97 (1888; om rakservett). Lenhardtson Tandl. 68 (1897). jfr: (Den överflödiga hudkrämen) torkas bort med litet bomull eller en ansiktsserviett. Holm AlltFläck. 82 (1946). — jfr RAK-SERVETT.
2) [möjl. beror anv. på en (icke säkert betygad) sed att före måltid erbjuda värmda servetter l. servetter (delvis) fuktade med varmt vatten] i uttr. mottaga l. taga emot l. emottaga ngn med varma servetter.
a) (numera föga br.) med positiv innebörd: ge ngn ett varmt l. hjärtligt mottagande o. d. En .. (viss) notabilitet .. emottogs (trots att han helt obefogat utnämnts till chef för postverket) med varma servietter i Aftonbladet. Crusenstolpe Ställn. 12: 68 (1848). Mamma .. beredde sig på att mottaga den värnlösa (dvs. den moderlösa flickan) med varma servetter. Allting .. putsades. Wetterbergh SamhKärna 1: 85 (1857). Fosterlandet mottog .. (i Mon) i en ödslig skogstrakt sina söner (dvs. svenskar på järnvägsresa från Norge) med varma servietter, hoc est med ett äkta svenskt middagsmål. Ödman VårD 2: 207 (1883, 1888). Nyblom Minn. 2—3: 82 (1904).
b) i fråga om obehagligt l. skoningslöst mottagande: ge ngn ett ”varmt” mottagande o. d.; särsk. ss. beteckning för att man möter fientligt anfall med (intensiv) eld från kanoner (l. andra vapen). Om det finnes ett helvete, måtte det en gång med varma servietter emottaga hvarje falsk och trolös qvinna! Blanche Tafl. 396 (1845). Lik ett svart åskmoln utbredde sig öfver slätten .. (Tillys) här. Torstenson mottog honom med varma servietter. Förfärligt sopade läderkanonernas kulor de kejserliga lederna. Topelius Fält. 1: 26 (1853). Korven och dess bogserare .. mottogs med varma servietter från pansarskeppens lv-kulsprutor. VFl. 1936, s. 116. jfr: Antingen nu .. (muraren) blifvit afskräckt från fullföljandet af sin hämnd genom alla dessa servietter, som öfverallt brötos och värmdes för hans emottagande (dvs. de förberedelser som gjordes för att möta hans angrepp), eller han på annat sätt hindrades .., nog af (osv.). Blanche FlStadsg. 121 (1847).
3) fyrkantigt stycke tyg använt ss. halsduk l. huvudduk o. d.
a) (†) om tygstycke använt ss. halsduk. BoupptVäxjö 1794. 1 Hufwudlin(.) 1 Sarwiet och 1 Öfverdel till gåssen Nicklas. Därs. 1795. jfr: 1 dussin Servetter(.) 11 g(am)l(a) Ditto att bruka åth sig och barnen på halssen. BoupptSthm 1675, s. 1401 b; jfr 1 a.
b) (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) (av ett fyrkantigt vitt kläde bestående) huvudduk l. huvudkläde; fyrkantig (vit) duk (se d. o. 2) använd ss. huvudduk l. i huvudbonad. BoupptSthm 4/10 1666. (De isländska kvinnornas) hufvudbonad består af flere servieter lindade omkring hufvudet, ungefärligen två gångor så högt, som sjelfva ansigtet. Troil Isl. 73 (1777). Tre döttrar, med fina serveter veckade om hufvudet, i lika drägt som enkan, sutto efter ålder i kanapén. Wacklin Minn. 2: 78 (1844). I Österåker .. användes .. (ss. kvinnlig huvudbonad bl. a.) ett fyrkantigt, vitt kläde, servett. SörmlH 13: 139 (1947).
Ssgr (i allm. till 1 a): A: SERVETT-BAND.
1) band sammanhållande (l. avsett att sammanhålla) hoprullad servett; förr äv.: servettring. BoupptVäxjö 1849 (om servettring av silver). NJournD 1854, s. 174.
2) (†) bildl., om kaka liknande en servettring. AHB 92: 72 (1876).
-BRYTARE. (-vett- 1898. -vette- 1692) (numera bl. mera tillf.) person som bryter servetter. För att arrangera servetterna på ett smakfullt och elegant sätt vid festliga eller högtidliga tillfällen hade man (på 1600-talet) särskilda ”servetebrytare”, personer med en viss handaskicklighet .. för denna syssla. Karlson StåtVard. 139 (cit. fr. 1692).
-BRYTNING. brytning av servett(er); äv. konkretare, om sätt att bryta servett(er). Fatab. 1912, s. 214 (äv. konkretare).
-BUKETT. bukett instucken l. avsedd att instickas i (bruten) servett (på dukat bord). GbgTrädgFPrisuppg. 1890, s. 72.
-DRÄLL. (-vett- 1640 osv. -vette- 15901773. -vetten- 16211671. -vetts- 16591668) dräll använd l. avsedd l. lämplig att användas till servetter. KlädkamRSthm 1590 C, s. 23 a (: Seruete drell).
-FODRAL. fodral till servett; jfr -pung, -påse, -väska. Boye Ast. 187 (1931).
-HÅLLARE. hållare (se d. o. 3) för servett o. d.
1) till 1 a; särsk.: servettring. BoupptVäxjö 1871. Björkman (1889).
2) till 1 b; förr äv. om hållare för tygstycke som lagts omkring tänder vid tandbehandling. Lenhardtson Tandl. 69 (1897).
-HÖRN. Lo-Johansson Gen. 83 (1947).
-MJÖLK. (†) om (maträtt bestående av) gammal jäst filmjölk från vilken det mesta av vasslan frånskilts o. som lagts in i en servett l. dyl. o. upphängts, till dess all vätska avrunnit (då massan förtäres tillsammans med grädde). Linné Skr. 5: 182 (1732).
-PRESS. (-vett- 1761 osv. -vetts- 1678) [jfr t. serviettenpresse] (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) press (se press, sbst.1 2) för slätning av servetter. BoupptSthm 15/7 1678.
-PUNG. (†) om påse l. fodral till förvaring av servett; jfr pung 1 o. -fodral, -påse. KlädkamRSthm 1590 A, s. 5 a.
-PÅSE. (mera tillf.) jfr -fodral. KatalÅhlénHolm 1911—12, s. 45.
-RING. (-vett- 1847 osv. -vette- 18421843) ring (av trä l. metall o. d.) sammanhållande (l. avsedd att sammanhålla) hoprullad servett; i sht förr äv. om tygband o. d. med samma användning; jfr -band 1, -hållare 1. VexjöBl. 1842, nr 6, s. 3 (: Serviette-ringar). 4 st. Serviette-ringar af garn. BoupptVäxjö 1843. Östergren (1938).
-SNIBB. Siwertz JoDr. 33 (1928).
-VIKNING. jfr -brytning. Fatab. 1912, s. 214.
-VÄSKA. väskformigt servettfodral. KatalÅhlénHolm 1914—15, s. 44.
-VÄV. (-vett- 1847 osv. -vette-? 1808 (se nedan)) väv avsedd att användas till servetter; jfr -dräll, -vävnad. 20 al(na)r Servetewäf (l. möjl. att läsa Servetwäf). Sjögren HushB 7/7 1808.
-VÄVNAD. (numera bl. tillf.) särsk. konkret, = -väv. Ekenmark Lb. 85 (1847).
B (†; Anm. I vissa fall (i sht då förleden skrives serviette-) torde det slutande -e- ha varit stumt o. oberoende av ställningen i ssgsförled): SERVETTE-BRYTARE, -DRÄLL, -RING, -VÄV, se A.
C [jfr t. servietten-] (†): SERVETTEN-DRÄLL, se A.
D (†): SERVETTS-DRÄLL, -PRESS, se A.
Spoiler title
Spoiler content