SFRAGISTIK svrag1isti4k, äv. sf-, r. l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. sphragistik, eng. sphragistics, fr. sphragistique; till gr. σφραγιστικός (se SFRAGISTISK) efter mönster av sådana ord som MUSIK, POLITIK]
(i fackspr.) lära(n) om sigill (ss. historisk hjälpvetenskap o. ss. en del av diplomatiken), sigillkunskap, sigillografi. ConvLex. 7: 1277 (1837). Reuterdahl och Hildebrand hafva .. återupptagit det vigtiga, men allt sedan kritiken föddes, nedlaggda studiet af Sphragistiken. BL 23: 178 (1856). Jämte heraldiken är sfragistiken .. en av historiens viktigaste hjälpkällor. HantvB I. 1: 421 (1934). —
