SIDVUL?, adj.; anträffat bl. i sg. best. sidvula.
Etymologi
[möjl. ombildning (på grund av missuppfattning) av ett ord motsv. fsv. sival, kupig, konvex (jfr äv. fsv. sihvalver, rund, kupig, kullrig, konvex, sv. dial. sivölver, rund, kullrig), motsv. fvn. sívalr, ssg av förleden sí-, alltid, överallt (motsv. fht. o. feng. sin-, se SINNGRÖN), o. valr, rund (rotbesläktat med VAL, måttsord, eg.: käpp, VALKA, VÄLTA m. fl.)]
(†) välvd, konvex, rundad. Är .. (granveden) klufwen i tw, och om man wänder vp thet sidwula så sprakar han ey. IErici Colerus 1: 14 (c. 1645).
SAOB
