publicerad: 1967
SIMPA sim3pa2, f. l. r.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[fsv. simpa; jfr nor. simpe, vitling, glyskolja, nor. dial. fiskesympa, marulk; av ovisst urspr.]
1) fisk av släktet Cottus Art. inom familjen Cottidæ (äv. ss. maträtt); äv. (i sg. l. pl.) om nämnda släkte; i pl. äv. om nämnda familj (l. om den stundom uppställda underfamiljen Cottini); ss. senare led i ssgr äv. allmännare, om fisk tillhörande överfamiljen Scorpæniformes (kindpansrade fiskar). KryddRSthm 1555, s. 54. En död Simpa utan horn eller benwårtor låg upkastad til landet, med sine skarpe nålar bak i hufwudet. Linné Öl. 130 (1745). Stufwade Simpor. SvKock. 64 (1837). Scheutz NatH 146 (1843; i sg., om släktet). Lilljeborg Fisk. 3: 770 (1891; i pl., om underfamiljen). SvFiskelex. (1955; i pl., om släktet). DjurVärld 6: 519 (1962; i pl., om familjen). jfr BEN-, BERG-, BROK-, DVÄRG-, FLYG-, HORN-, OX-, PANSAR-, RÖT-, SKÄGG-, STEN-SIMPA m. fl. särsk.
a) i ordspråk l. ordspråksliknande talesätt. Aller i Munnen, som Simpan i Hufwud. Grubb 21 (1665); jfr ALL I 2. Simpan är också fisk. Granlund Ordspr. (c. 1880). När ingen annan fisk finns, så är simpan bäst. UNT 1933, nr 45, s. 3. Ja undrar, sa flundran, om simpan ä fisk. Östergren (1938).
c) i jämförelser l. mer l. mindre bildl.; särsk. om kantig l. otymplig l. ful l. till sitt yttre ömkansvärd person (äv. använt vid förebrående l. tillrättavisande tilltal l. ss. skymford). (Han är) en trädskalle utan allt tvifvel, men en ärligare simpa har aldrig simmat emellan Lovisa och Hogland. Topelius Vint. II. 1: 357 (1856, 1881). Det skall jag säga dig, din eländiga lilla simpa! ljöd min uttråkade tants svar. Aronson SlumpMyndl. 17 (1922). Geete Språkl. 95 (1924; angivet ss. skymford). De .. trodde Esse redan vara drunknad, då han linkande, något sönderslagen och våt som en simpa .. kom dem till mötes. Engström Nak. 144 (1934). jfr ARG-SIMPA.
2) (†) fisk av familjen Mugilidæ (jfr MULTE) l. denna närstående familj; sannol. äv. om fisk av familjen Mullidæ (jfr MULLE, sbst.1). (Lat.) Mugil, (sv.) Simpa. Tiderus GrLat. 17 (1626). Den välsmakeliga Mullet (vid västindiska öarna) .., hvilken är et slags Simpa. BBergius PVetA 1780, 2: 185.
3) (†) om fisken Zoarces viviparus Lin., tånglake. D:r Celsius (berättade) at han funnit wid Nyköping uti et slags Simpor, som the eljest kalla stensimpor, när han skar up them hel hop med små Simpor, at the således äro viviparæ. BokvGP 137 (1726).
-FISK i sht zool. fisk hörande till simpfamiljen; i pl. äv. om denna familj. Lilljeborg Fisk. 1: 89 (1881; i pl., om simpfamiljen). (Stuxberg o.) Floderus 3: 542 (1904). —
-KNEKT. [med avs. på senare leden jfr den föraktfulla l. ringaktande innebörden av knekt (se d. o. 1 o. 2 b slutet); rötsimpan är slemmig o. har ett otäckt utseende] (†) om rötsimpa. KonvLex. 4: 140 (1864). —
-KNOT. zool. simpfisken Triglops pingeli Reinh., som har bakåt ganska långt utdragen kropp (varigm den liknar knorrhanesläktets arter; jfr knot, sbst.1). Lilljeborg Fisk. 1: 168 (1881). —
-LÄGG. [fiskens tänder fortsättas i svalget av tjocka ben; jfr lägg, sbst.1 2] (†) fisken Aspredo batrachus Lin. (som liknar en simpa). Linné MusReg. 73 (1754). —
-NÄT. (simp- 1837 osv. simpe- 1670) (i sht förr) nät för fångst av simpa. BoupptSthm 1670, s. 215. —
B (†): SIMPE-NÄT, -SLÄKTE(T), se A.
Spoiler title
Spoiler content