SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1968  
SINNESSJUK sin3es~ʃɯ2k, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr d. sindssyg, nor. sinnssyk; ssg av SINNE, sbst.2, o. SJUK, adj.]
1) som lider av sinnessjukdom, själsligt l. psykiskt sjuk, mentalsjuk; äv. i överförd anv., om beteende l. handling o. d.: som är förorsakad av l. vittnar om sinnessjukdom; ofta i substantivisk anv., om person som lider av sinnessjukdom; jfr VANSINNIG. Oroliga, våldsamma, stillsamma, lugna sinnessjuka. TLäk. 1837, s. 166 (i substantivisk anv.). Genom en särskild stadga — av 1901 — regleras vården av de sinnessjuka i riket. Flodström SvFolk 108 (1918). (Hon hade) vid sin andra tvillingfödsel blivit sinnessjuk efter en svår barnsäng. Lo-Johansson Förf. 20 (1957).
2) = SINNES-SVAG 1; numera bl. (i sht vard., tillf.) i mer l. mindre klart hyperbolisk anv. av 1: vanvettig, förryckt, tokig, vettlös, orimlig o. d. Säg i hvad mål du egenteligt finner / Att jag är sinnessjuk? / .. (Svar:) Först är du begifven på byggnad: / Dermed (osv.). Adlerbeth HorSat. 67 (1814). Wäl kan tiden synas långsam för dem, som .. i sinnessjuk lättja söka blott tidsfördrif, ej arbete. Rogberg Pred. 1: 151 (1824).
Ssgr (till 1): SINNESSJUK-ANSTALT~02 l. ~20. anstalt för omhändertagande o. vård av psykiskt sjuka. Hygiea 1864, s. 275. —
-ASYL. (numera bl. om ä. l. utländska förh.) = -anstalt. SjöfolkT 1912, s. 84 (om förh. i Norge). —
-AVDELNING~020. avdelning (av sjukhus, fångvårdsanstalt o. d.) för vård av psykiskt sjuka. Nyström Sinnessj. 97 (1895). —
-HUS. anstalt l. sjukhus för omhändertagande o. vård av psykiskt sjuka, mentalsjukhus; jfr asyl 3 slutet, hospital 3. Hygiea 1858, s. 26. —
-KURATOR. till mentalsjukhus knuten kurator med uppgift att bistå de psykiskt sjuka med lösande av vissa praktiska problem. SvD(A) 1922, nr 341, s. 16. —
-LAG(EN). lag innehållande bestämmelser rörande mentalsjukvård o. andra samhälleliga åtgärder gentemot psykiskt sjuka. Nyström Sinnessj. 96 (1895). —
-LÄKARE. läkare som ägnar sig åt mentalsjukvård, läkare på mentalsjukhus, psykiater. ASvLäkT 1904, s. 343. —
-NÄMND(EN). statlig nämnd som utgör högsta instans i frågor rörande utskrivning från mentalsjukhus (o. som förr äv. hade att besluta om utskrivning från mentalsjukhus av vissa grupper av psykiskt sjuka); fr. o. m. 1966 officiellt benämnd: psykiatrisk(a) nämnd(en). SFS 1929, s. 805. —
-PATIENT. patient som är omhändertagen för mentalsjukvård, patient intagen på mentalsjukhus. SvD(B) 1948, nr 284, s. 11. —
-PAVILJONG. jfr -avdelning. SFS 1926, s. 1129. —
-SKÖTERSKA. sköterska som ägnar sig åt vård av psykiskt sjuka; sköterska på mentalsjukhus l. sinnessjukavdelning. SvYrkeslex. nr 914, s. 1 (1953). —
-STADGA(N). stadga innehållande bestämmelser om mentalsjukvårdens organisation o. förvaltning m. m.; jfr -lag(en). SvLandstT 1915, 1: 47. —
-VÅRD. (omhändertagande o. medicinsk) vård av psykiskt sjuka, mentalsjukvård, psykiatrisk vård. Sluten, öppen sinnessjukvård, i sluten sjukvårdsanstalt resp. utanför sådan anstalt (t. ex. i hemmet). TLäk. 1837, s. 171. RiksdP 1945, 1 K nr 24, s. 95.
Ssgr: sinnessjukvårds-anstalt. konkret; jfr anstalt 5 b. LärovKomBet. 1884—85, III. 1: 101.
-byrå. äldre benämning på byrå inom medicinalstyrelsen med uppgift att handlägga frågor rörande mentalsjukvården (motsv. socialstyrelsens mentalsjukvårdsbyrå). SFS 1930, s. 1225. —
-VÅRDARE. sjukvårdare som ägnar sig åt vård av psykiskt sjuka; sjukvårdare på mentalsjukhus l. sinnessjukavdelning o. d., skötare. Svenson Sinnessj. 112 (1907).
Spoiler title
Spoiler content